Tanttu — Tegnér 409 en mångsidig och framgångsrik verksamhet inom den finska bokkonsten. Av förlagsaktiebolagen har han varit en ofta anlitad och uppskattad illustratör av såväl skönlitterära som kulturhistoriska arbeten. Mest känd är T. bland den stora allmänheten genom en mängd av honom själv utgivna, med humoristiska bilder illustrerade ordspråkssamlingar. Hans teckningar utmärkas av en mästerlig behandling av linjen som förnämsta teckniska uttrycksmedel och hans med psykologisk skarpblick uppfångade motiv äro byggda på ett ingående studium av naturen och olika människotypers särart. Som tecknare av karakteristiska, i utformning och motivval starkt koncentrerade av sparsamma färgklickar belevade exlibris, räknas T. höra till de främsta i Finland, J. Pu okka: Erkki Tantun exlibriksiä, 1948. Tanum, Johan Grun dt, (f.1891), norsk bokhandler og forlegger. Overtog 1928 H. + Aschehoug 8 Co.s bokhandel i eget navn, og etablerte sitt forlag. T. har gjort inngående studier i det kulturelle, økonomiske og organisasjonsmessige grunnlag for fagets utvikling, og har — ved siden av en rekke artikler, foredrag og komiteinnstillinger — skrevet »Den norske Bokhandlerforening 1851—1926« (1926) og »En bedre bokhandel« (1945). Medstifter av »Oslo Bokhandlerforening« 1920, og dens formann 1934— 35. Formann »Den norske Bokhandlerforening« 1939—46, og tok da bl.a, initiativet til at et betydelig fond ble donert av dennes medlemmer til Norges Handelshøyskole til beste for fri forskning i norsk bokhandels økonomiske, særlig distribusjonsøkonomiske problemer. O. G. T. M. Tastbord, Benævnelse for det til en → Sættemaskine hørende Tangentbord eller Klaviatur, ved Hjælp af hvilket Skrifttegnene produceres. Ved Anslag paa Tangenterne paa det til en → Liniestøbemaskine hørende Tastbord udløses de tilsvarende → Matricer, hvorefter Skrifttegnene støbes linievis. Paa Tastbordet til Sættemaskiner, der støber Satsen bogstavvis, produceres en gennemhullet Papirstrimmel, hvor Perforeringen svarer til de enkelte Skrifttegn; den perforerede Papirrulle anbringes i en separat Støbemaskine, der automatisk støber de enkelte Typer. E.D. Taube, Gurli, f£. Westgren (f. 1890), svensk bibliotekarie, amanuens vid Uppsala universitetsbibliotek 1919, andre bibliotekarie 1944, förste bibliotekarie 1953—56. T. har utövat ett rikt bibliografiskt och kulturhistoriskt författarskap. Bland hennes skrifter märkes särskilt »Svensk regementshistorisk bibliografi« (1949) och »Svensk festskriftsbibliografi åren 1891—1925« (1954). T. har även framträtt som författarinna till ett par detektivromaner, varav den ena delvis utspelas i Uppsala universitetsbiblioteks miljö. N.P. Tauchnitz, Bernhard (1816—95), tysk Forlægger. Udgiver siden 1841 »Tauchnitz Edition«, en paa Salg paa det europæiske Kontinent beregnet Billigudgave af engelske og amerikanske Forfattere paa Originalsproget, berømt for Alsidighed, sproglig Korrekthed og funktionelt Udstyr. Efterhaanden ca. 5500 Numre. Uden at være nødsaget dertil ordnede T. sig fra første Færd kontraktligt med Forfatterne og betalte dem Honorar. Firmaet fortsattes af hans to Sønner, Under Nazismen mødte Forlaget adskillig Modstand, Efter Nystart i 1952 fik T. Domicil i Stuttgart, men under de ændrede Forhold paa det internationale Bogmarked har Serien ikke samme Betydning som tidligere. A.F. Tegnér, Elof Kristofer (1844—1900), svensk biblioteksman. Universitetsbibliotekarie i Lund 1883—1900, Började 1865 som e. o. amanuens i Lund, blev 1877 amanuens vid Kungl. biblioteket, där han tog verksam del i överflyttningen till den nya biblioteksbyggnaden i Humlegården, verkställde 1872—74 uppordningen av Linköpings stiftsbibliotek. Under T:s chefstid i Lund företogs en betydande utvidgning av lokalerna i gamla biblioteksbyggnaden på Lundagård (tidigare universitetshuset), som i sin helhet uppläts åt biblioteket. Långt avancerade planer på en annexbyggnad där kom icke att förverkligas i och med att mot T:s intentioner beslut fattades om en helt ny biblioteksbyggnad på Helgonabacken. T. planerade och genomförde en fullständig omordning och nykatalogisering av bokbeståndet enligt de principer, som tillämpats ända fram till 1958, och tog 1885 initiativet till den för landets offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogen, som började utgivas från Kungl, biblioteket 1887. Vid sidan av de krävande tjänsteåliggandena var T, livligt verksam som historisk och bibliografisk författare och urkundsutgivare, bl.a. med biografien »Gustaf Mauritz Armfelt« (I—II, 1883—87), del 2 av