Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tidemansson, Torbjörn
- Tidens bokförlags-aktiebolag
- Tidens Tegn
- Tidningsstatistik
- Tidskrift för dokumentation
- Tidsskriftbibliografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tidemansson — Tidsskriftbibliografi 423
I. C o11ijn: Svensk boktryckerihistoria under 14- och
1500-talen, 1947. N. P.
Tidens bokförlags-aktiebolag, svenskt
bokförlag, grundat i Stockholm 1912.
Aktiemajoriteten innehaves sedan starten av det
socialdemokratiska partiets styrelse, Förlaget
utgav i början huvudsakligen politisk
litteratur, men blev senare ett forum för åtskilliga
av arbetarförfattarna, t.ex. Gustaf
Hedenvind-Eriksson, Dan Andersson, Eyvind
Johnson, Rudolf Värnlund och Moa Martinson.
Förlagets första skrift var ett urval av Ola
Hanssons dikter med titeln »Folkens visor«,
och senare utgavs också hans samlade
skrifter. Bland övriga skönlitterära författare, som
knutits till T., kan av svenskar nämnas Lars
Ahlin, Sven Rosendahl, Hans Botwid och
Hans Hergin, och bland de utländska
Mauriac, Koestler och Silone. Förlaget har också
utgivit flera serier av tyska, engelska,
franska och ryska klassiker. 1948 inköpte T.
aktierna i förlaget → Folket i bild.
Bokförlagsaktiebolaget Tiden 1912—1937, 1937. N. P.
Tidens Tegn, dagsavis, startet i Oslo av
Ola → Thommessen i 1910 etter at han kom i
konflikt med eierne av »Verdens Gang«
(grunnlagt 1868) som han redigerte siden
1878. I sin åpningsartikkel i »Tidens Tegn«
skrev Thommessen at det allerede hadde
lykkes ham gjennom »Verdens Gang« å
»oparbeide en platform i vort samund for frit
ordskifte« og hans hensikt var å fortsette det nye
organet etter de samme retningslinjer.
»Tidens Tegn« ble organ for »Frisindet
Venstre« og det lyktes Thommessen ganske snart
å arbeide det frem til det næst største
dagblad i Norge. Gjennom medarbeiderskap av
en rekke kulturpersonligheter, ble det lenge
ansett som den førende kulturavis i landet.
Ola Thommessen trådte tilbake som redaktør
i 1917. Hans sønn Rolf Thommessen, ble da
leder av bladet og satt som redaktør til 1938.
I 1923 kjøpte »Tidens Tegn« forlagsretten
til »Verdens Gang« og i 1924 til »Ørebladet«
(grunnlagt 1891), og utvidet nå med en
aftenutgave som fikk navnet »Oslo Aftenavis«.
Denne gikk inn i 1932. Under Rolf
Thommessen gikk »Tidens Tegn« sterkt inn for »Det
Frisinnede Folkeparti« som virket for en
tilnærmning mellon »Bondepartiet« og »Det
Norske Arbeiderparti«. Noe resultat av disse
bestrebelser ble det ikke. I 1930-årene fikk
»Tidens Tegn« en sterkt nasjonalt betont
tendens og var det ledende organ når det gjaldt
Grønlandssaken, Samtidig orienterte bladet
seg mot »Nasjonal Samling« med det
resultat at det gikk sterkt tilbake. I 1941 måtte
bladet innstille. Dets eiendommer, trykkeri
og forlagsrettigheter ble i 1945 overtaltt av et
nytt »Verdens Gang«, — et upolitisk organ
som utkommer fremdeles.
O. H øl å s: De talte dager, 1946. H. F.
Tidningsstatistik, Aktiebolaget, ett svenskt
företag, som grundades 1942 av
»Auktoriserade annonsbyråers förening« samt numera äges
av denna, »Svenska
tidningsutgivareföreningen« och »Svenska annonsörers förening«.
Praktiskt taget hela den svenska dagspressen
och populära tidskriftspressen är ansluten till
företaget, som gör undersökningar angående
svenska tidningars och tidskrifters spridning,
abonnenternas fördelning i fråga om ålder
och socialgrupper m.m,
Undersökningsresultaten publiceras årligen i »TS-boken«. N.P.
Tidskrift för dokumentation, sedan 1945
utg. som organ för Tekniska
litteratursällskapet (årg. 1—4 med titeln »Teknisk
dokumentation«), har till främsta uppgift att behandla
allmänna dokumentationsproblem och övriga
frågor rörande biblioteksväsen och
litteraturtjänst, särskilt inom de tekniska områdena.
N. P.
Tidsskriftbibliografi,. Allerede i Slutningen
af 1700-Tallet dukker de første
Tidsskriftbibliografier op som f£.Eks. J. H. Beutlers og
J. Chr. F. Guts-Muts »Allgemeines
Sachregister über die wichtigsten deutschen Zeit- und
Wochenschriften«, Lpz. 1790, og J.S.Erbsch
»Repertorium über die allgemeineren
deutschen Journale«, I—III, Lemgo 1790—92. Men
først i Midten af 1800-Tallet blev det en
Nødvendighed at faa Kontrol over det uhyre
Materiale, som den store Strøm af Tidsskrifter
leverede.
Tidsskriftbibliografier maa i Sagens Natur
være selektive, selv de nationale, da
Fuldstændighed vil være en meget kostbar og
arbejdskrævende Historie. Som et interessant
Eksempel paa en selektiv Tidsskriftliste kan
nævnes Deutsche Forschungsgemeinschafts
»Verzeichnis ausgewählter Zeitschriften des
Auslandes. VAZ«, Wiesbaden, 1957. Det er
det første Forsøg paa et kritisk Udvalg af de
vigtigste Tidsskrifter. Fortegnelsen rummer
ca. 6500 Titler i systematiske Grupper.
Tidsskriftbibliografierne kan deles i 3
Grupper: 1) Rene 7Titelbibliografier ofte med
Oplysninger som Spaltebredde, Liniepris o.s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Mar 23 20:59:24 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nlfb/2/0427.html