432 Tidsskrifter — Tiemann Lundauniversitetet hette »Studier, kritiker och notiser« (1841—45). Utgiven av P. Genberg, H. Reuterdahl och C.A. Hagberg var den hegelianskt färgad och kritisk mot romantiken. »Nordisk universitetstidskrift« (1854—66) präglades av de skandinavistiska idéerna, häftena utgavs i de olika nordiska universitetsstäderna och bidragen var genomgående av lärd karaktär. Med »Tidskrift för hemmet« (1859—85) fick kvinnorörelsen sitt eget organ, Tidskriften hade ett omväxlande innehåll med skönlitterära bidrag, uppsatser i politiska och sociala ämnen samt rent praktiska råd och anvisningar. Ett på samma sätt mycket skiftande innehåll hade den mycket populära »Ny illustrerad tidning« (1865—1900), som skulle vara ett organ för »konst, bildning och nöje«. Den ännu existerande »Nordisk tidskrift«, grundad 1878 av »Letterstedtska föreningen«, har ett populärvetenskapligt innehåll. Mot slutet av århundradet utgavs Johan Grönstedts »Nu« (1875—77), som fick bidrag av bl.a. Viktor Rydberg, Carl Snoilsky, Carl David af Wirsén och Aug. Strindberg. Vidare kan nämnas Arvid Ahnfelts »Ur dagens krönika« (1881—91) och E. Thyselius’ »Nordisk revy« (1885—89). Slutligen startades 1892 den förnämliga kulturtidskriften »Ord och bild«, som ännu utkommer och vars innehåll främst ägnas litteratur, konst och teater. Av 1900-talets rika tidskriftsflora kan här endast nämnas några få, nu existerande tidskrifter. Bland de politiskt färgade märkes den konservativa »Svensk tidskrift« (1917—), »Tiden« (1908—), som är en tidskrift för socialistisk kritik och politik samt den liberala »Samtid och framtid« (1944—), vilken vill ge politiska och kulturella diskussionsinlägg i dagsfrågorna. »Perspektiv« (1950—) är en tidskrift för allmän kulturdebatt, men intresserar sig särskilt för landsbygdens kulturproblem. Rent litterära är slutligen »Bonniers litterära magasin« (»BLM«; 1932—) och »Svensk litteraturtidskrift« (1938—), av vilka den senare, utgiven av Samfundet De nio, speciellt ägnar sig åt den svenska litteraturen och litteraturhistorien. O. Wieselgren: Den svenska tidskriftslitteraturen. Några konturer av dess historia (Ord och bild, XL, 1931); R. Arnling och Kerstin Berggren: Svenska tidskrifter, Förteckning över c:a 150 tidskrifter av allmän karaktär jämte en kort presentation, 2. omarb. uppl., 1960. N. P. Tidsskriftlæsekredse eller Tidsskriftcirkula- tion spiller i vore Dage en meget stor Rolle i Biblioteksvæsenet, ikke mindst i det saakaldte Dokumentationsarbejde, men har iøvrigt været kendt langt tilbage i Tiden baade i Udlandet og i Danmark. Saaledes vides »Quarterly Review« at have cirkuleret i Gyldendals Læsekredse i Begyndelsen af 1800-Tallet, og det Classenske Fideikommis bekostede Udsendelsen af Landbrugsbladet »Oekonomiske Annaler« (1797—1820) til samtlige Herredsprovster mod at de lod Tidsskriftet cirkulere blandt Egnens Præster, der samtidig var Landbrugere og kunde virke som Foregangsmænd for Menighedens Bønder. Tidsskriftlæsekredse som Led i Laanerservice for Publikum blev oprettet 1920 ved Statsbiblioteket i Aarhus og har fungeret siden med hele Danmark som Operationsomraade. Næsten alle Fag er repræsenteret. Hvert Aar udsendes en Fortegnelse over de udbudte udenlandske Tidsskrifter. Hvert Tidsskrift har en Deltagerkreds paa op til 10 Medlemmer. I 1961 var der 2332 Deltagere til 1102 forskellige Tidsskrifter (adskillige cirkulerer i flere Exemplarer, »Lancet« saaledes i 17). Deltagerne betalte i Afgift for 1961 ialt ca. 87,000 Kr. Kunstindustrimuseets Bibliotek i København administrerer ogsaa et stort mere fagligt betonet Læsekredsapparat, og Danmarks tekniske Bibliotek har Læsekredse for Dokumentationstidsskrifter, K.V.Thomsen: Tidsskriftlæsekredse ved Statsbiblioteket i Arhus (Tidskrift för Dokumentation, 1960). Karl V. Thomsen. Tiemann, W a lte r (1876—1951), tysk Bogkunstner og Skrifttegner, Professor ved og (fra 1920) Direktør for »Akademie für graphische Künste und Buchgewerbe« i Leipzig. Arbejdede fra 1898 for flere store tyske Bogforlag og var raadgivende for deres Udsendelser, tegnede Bogomslag, Bogbind o.s. v.; længst Tid var han knyttet til Insel-Verlag. Gennem sin Virksomhed har T, øvet en stærk Indflydelse paa den nyere Tids tyske Bogproduktion og Bogkunst. T. yndede i sit Bogudstyr den enkle, strenge Stil og en behersket Anvendelse af Ornamentikken. Som Skrifttegner har S. tegnet ca, 20 forskellige, og meget benyttede, Trykskrifter, den første i 1907; blandt de kendteste er T.-Mediäval (1909), T.-Fraktur (1912), T.-Antiqua (1923) og Kleist-Fraktur (1928). Sammen med Carl Ernst Poeschel oprettede han et Privattrykkeri, Janus Presse. G.K.Schauer: Walter Tiemann, 1953. E. D.