Tidsskrifter 431 og de i Danmark startede »Allers Familiejournal« og »Hjemmet« kom med norske utgaver, henholdsvis fra 1898 og 1912. I våre dage er antallet av illustrerte blad ganske stort og et enkelt av dem, »Norsk Ukeblad«, hadde i 1959 et nettosalg på over 276,000 ekspl. pr. nummer. Et utall av tegneserier for barn er også kommet til. En rekke fagtidsskrifter har eksistert i over hundre år: »(Nyt) Magazin for Naturvidenskaberne« (1823—1951); »Norsk militært Tidsskrift« (1831); »Norsk Retstidende« (1836) og »Norsk Missionstidende« (1845) mens »Norsk Magazin for Lægevidenskaben« som startet i 1840 gikk inn i 1938. På det litterære, kulturhistoriske og politiske felt dukket det frem en rekke tidsskrifter fra 1820-årene og utover: »Den norske Tilskuer« (Bergen 1817—21); »Det norske Nationalblad« (1815—21); »Statsborgeren) (1831 —37); »Almindeligt norsk Maanedsskrift« (1830—32) og C.C.A. Langes »Norsk Tidsskrift for Videnskab og Literatur« (1847—55). Den kjente historiker Johan Ernst Sars redigerte sammen med J.Lieblein »Nyt norsk Tidsskrift« (1877—78), »Nyt Tidsskrift« (1882 —87) sammen med Olaf Skavlan og (1892— 95) sammen med Sigurd Ibsen, Arne Løchen og Chr. Collin, meget viktige tidsskrifter for tidens politiske og litterære debatt. I 1890 starter så Gerhard Grans »Samtiden. Tidsskrift for politik, litteratur og samfundsspørsmaal« som ved siden av »Kirke og kultur« (1894) og det nynorske »Syn og segn« (1894) er av de mest betydningsfulle norske tidsskrifter. Litteraturforskningen fikk fra 1914 sitt eget organ »Edda«. Historien har »Historisk tidsskrift« (1871); slektshistorien »Norsk slektshistorisk tidsskrift« (1928) og lokalhistorien »Heimen« (1922). Kunsthistorien har fra 1910 »Kunst og kultur« og fra 1946 »Kunsten i dag«. Av vittighetsblad må nevnes »Vikingen« (1862—1943), »Bakkus« (1878—83), »Krydseren« (1879—94) og »Korsaren« (1894—1926). H.S cheibler: Bogtrykkerkunstens og avisernes historie, 1910; C.U. Nitter: Glimt fra norsk tidsskriftpresses historie (Bibliotek og forskning, VIII, 1959). H. A. Sverige. I fråga om de äldsta svenska tidskrifterna föreligger i flera fall problemet att avgöra, om den aktuella periodiska publikationen skall karakteriseras som tidning eller tidskrift. Av otvivelaktig tidskriftstyp är dock den lilla »Hermes Gothicus«, tryckt av Olof Olofsson Enaeus i Strängnäs 1624. Den utkom med endast ett nummer och innehöll nyhetsnotiser från Sverige och utlandet. 1700 utgavs som bihang till Posttidningen »Relationes curiosae eller Nyttige och merckwärdige Tijdender«, vilken i enlighet med titeln innehöll kuriosa från hela världen. 1732—34 utkom Olof von Dalins berömda, av elegant kåsörstil präglade veckoskrift »Then swänska Argus«. Christopher → Gjörwell utgav ett flertal tidskrifter, av vilka främst skall nämnas »Den swänska Mercurius« (1755—65), som hade sin förebild i de utländska lärda journalerna. Den gustavianska tiden är rik på periodica, men gränsen mellan tidning och tidskrift är ganska flytande. Till verkliga tidskrifter kan dock räknas Josias Cederhielms »Sanning och Nöje« och Karl Fredrik Nordenskölds »Medborgaren«, Mot slutet av 1700-talet utgavs också rena tidskrifter, främst Gustaf Abraham Silfverstolpes »Litteraturtidning«, som innehöll kritiska artiklar, och Georg Adlersparres »Läsning i blandade ämnen«, Romantiken medförde en verklig högkonjunktur för tidskriftslitteraturen. I Uppsala utgavs 1810—13 »Phosphoros«, som var fosforisternas poetiska huvudorgan och om vilken det har sagts, att det var den första svenska periodiska publikationen, som öppet framträdde med rent estetiskt syfte. »Götiska förbundet«s tidskrift »Iduna«, som utkom 1811— 45 med bidrag bl.a. av E.G. Geijer och E. Tegnér, skulle enligt förbundets program ha en rent antikvarisk prägel, men blev så småningom en allmänt litterär och historisk tidskrift. »Svea« (1818—31) utgavs av universitetskretsar i Uppsala med bidrag bl.a. av Geijer och P. D. A. Atterbom. J.E. Rydqvists »Heimdall« (1828—32) innehöll bl. a, översikter över utländsk litteratur och »Litteraturbladet« (1838—39) var Geijers organ vid hans berömda avfall från konservatismen, innehållande uteslutande bidrag av honom själv. M. J. Crusenstolpes »Ställningar och förhållanden« (1838—65) är en krönika över samtidens Stockholm. Fredrik Boijes »Konst- och nyhetsmagasin för medborgare af alla klasser« (1818—23; 1823—44 med titel »Magasin för konst, nyheter och moder«) var rikt och sobert illustrerad. Under senare delen av 1800-talet växte tidskriftslitteraturen ytterligare. 1841—50 utgav P.E. Svedbom och K. F. Bergstedt den populärvetenskapliga »Frey«, 1833—37 utgavs av »Svenska litteraturföreningen« i Uppsala »Skandia«, medan motsvarande tidskrift vid