460 Umbilicus — Unesco rusruller. Umbilicus blev ofte bemalet med forskellige Farver, og Enderne forsynedes med Elfenbens- eller hvidmalede Knapper. E.D. Umeå stadsbibliotek tillkom 1937 genom att Umeå stad övertog folkbildningsföreningen Minervas bibliotek, grundat 1903. Sedan 1946 är biblioteket centralbibliotek för Västerbottens län och sedan 1954 inrymt i egen byggnad, uppförd efter ritningar av Kjell Wretling. I byggnaden inrymmes t.v, även Medicinska biblioteket, bibliotek för medicin och odontologi. Från och med 1950 erhåller Umeå stadsbibliotek med vissa undantag det exemplar av det svenska trycket (det s. k. femte exemplaret), som av vederbörande boktryckare insändes till justitieministern för granskning enligt tryckfrihetsförordningen. Härigenom och genom tillkomsten av Vetenskapliga biblioteket (se nedan) har Umeå stadsbibliotek på kort tid vuxit ut till Norrlands största bibliotek och kommit att bli en viktig förutsättning för statsmakternas beslut att förlägga högre utbildningsanstalter till Umeå. Biblioteket har ett stort mikrofilmarkiv (bl. a. kyrkböcker och domböcker för övre Norrland). I biblioteksorganisationen ingår en utlåningsstation. Bokbeståndet i det egentliga stadsbiblioteket utgjorde den 31 december 1960 99,025 volymer. Medräknas Vetenskapliga biblioteket förfogar biblioteket över c:a 200,000 volymer. Utlåningen uppgick 1960 till 174,432 volymer. Med biblioteket är förenat Vetenskapliga biblioteket i Umeå, som grundades 1948 med ekonomiskt stöd av Västerbottens läns landsting och länets kommuner. Driftskostnaderna bestrides av Umeå stad. Genom köp och gåvor — bl. a. från fonden Seth M. Kempes minne — har biblioteket helt eller delvis förvärvat en rad privatbibliotek, bland dem samlingar som tillhört Olof + Östergren (språkvetenskap), Einar Löfstedt (klassisk filologi), Nils Ahnlund (historia), Björn Collinder (finskugrisk språkvetenskap, samelitteratur) och Eli F. Heckscher (historia och nationalekonomi). F.n. omfattar Vetenskapliga biblioteket arbeten inom i huvudsak ämnesgrupperna pedagogik, psykologi, språkvetenskap, geografi, historia och jordbruk. Biblioteket publicerar serierna »Skrifter utgivna av Vetenskapliga biblioteket i Umeå«, 1954 ff., och »Transactions of the Royal Schools of Dentistry, Stockholm and Umeå«. Byggmästaren 34, 1955, h. A 2. B. H. Uncial, Betegnelse for et stort Begyndelsesbogstav uden Prydelse — i Modsætning til → Initial — i et Afsnits første Ord. E.D. Uncialskrift, Betegnelse for en Bogskrift med rundede Former saavel i gæsk som i latinsk Skrift. I latinsk Skrift er Uncialskrift en særlig Skriftform dannet af Kapitalskriften under Indflydelse af + Kursivskriften. Bogstaverne ADE H M Q V fik i Uncialskriften en særlig Form. Der er fra 4. til 8. Aarhundrede bevaret pragtfulde Haandskrifter med denne Skriftform. Uncialskrift var ligesom Kapitalskriften en → Majuskelskrift, d. v.s. alle Bogstaver var lige høje. Efter at → Minuskelskriften havde sejret, anvendtes Uncialbogstaver fortrinsvis i Overskrifter og Initialer, men Uncialformerne øvede tillige betydelig Indflydel- … se paa de senere Skriftformer. F.Steffens: Lateinische Paläographie, 1909; Nordisk Kultur, XXVIII: Palæografi, 1943. 2. Ausg. E. K. Undđerweysung der Messung. Albrecht + Dürers berømte Værk fra 1525 om Proportionslære, indeholdende bl.a. det teoretiske og praktiske Grundlag for Bogstavtegning. Bogen spiller en stor Rolle i + Frakturens Historie, idet den anvendte Frakturen som Brødskrift og uden at betragte den som Pragtskrift, saaledes som Tilfældet var f£. Eks. i → Teuerdansk. Dürer har uden at være Frakturens Ophavsmand (den er skabt af bl.a. Johann → Neudörffer og Bogtrykkeren og Xylografen Hieronymus Andreae i Nürnberg) haft stor Indflydelse paa Frakturens Sejr over → Schwabacheren i bl.a. Tyskland, Underweysung der Messung udkom i ny Udgave 1538, og en Del af Bogen, nemlig om Tegning af Antikvaalfabetets Versaler, er i Torben Palsbo’s Óversættelse udgivet paa Dansk af C.V.Nordlunde i 1958. F.Kuhlmann: Dürer und die Schrift (Zeitschrift des Vereins für Buchwesen und Schrifttum, I, 1917); E. Crous & J.Kirchner: Die gotischen Schriftarten, 1928; E. Crous: Dürer und die Schrift, 1933. P.B. Unesco (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization). Oprettedes 1945 som de Forenede Nationers særlige Organ for Undervisnings-, videnskabelige og kulturelle Spørgsmaal, Organisationen har gennem Aarene udført et meget stort Arbejde bl.a. for Biblioteksvæsenet i U-Landene og for Bibliotekernes internationale Samarbejde, ligesom den, ofte i Samarbejde med andre videnskabelige og kulturelle Organisationer, spiller en afgørende Rolle for den internationale Bibliografi og Dokumenta-