Vestgotisk Skrift — Vetenskaps-Societetens bibliotek 501 goternes Erobring og benævnedes toletana eller gothica. Dens Blomstringstid var 8.—11. Aarhundrede. Der fandtes baade en mere kalligrafisk Bogskrift og en Diplomskrift, som var overlæsset med → Ligaturer og er vanskelig at læse. Efter at et Konsil i Leon 1091 havde forordnet, at liturgiske Bøger skulde skrives med karolingisk Minuskel, fortrængte denne efterhaanden den vestgotiske Skrift. F. Steffens: Lateinische Paläographie, 1909; Nordisk Kultur XXVIII: Palæografi, 1943. Westin, Jakob (1810—80), svensk boksamlare och donator, garvare i Stockholm 1829—57. Sin omfattande boksamling (omkr. 30,000 bd), vartill kom en handskrifts- och autografsamling m.m., skänkte han vid Uppsala universitets 400-årsjubileum 1877, då han själv blev filhedersdoktor, till universitetsbiblioteket att där oskingrad bevaras. En donation av W. på 50,000 kr. till ett vetenskapligt samfund vid Uppsala universitet blev den första grundstenen till »Humanistiska vetenskapssamfundet« i Uppsala. A. L. Byg dén: Förteckning å tryckta och otryckta källor till landskapet Uplands och Stockholms stads... beskrifning förnämligast hemtade ur Westinska samlingarna, 1892. B.O Vestmanlands läns tidning, utgiven i Västerås, grundades 1831 som veckotidning. Redan tidigt fick tidningen anseende som ett av Sveriges ledande vänsterorgan. 1898 köptes den av lantbrukaren Anders Pers, som 1908 själv övertog redaktörsskapet och som under sin långa tidningsmannabana kom att betraktas som en av landets mest aktade publicister. Tidningen förfäktar på ett synnerligen självständigt sätt de liberala idéerna och visade flera gånger under andra världskriget en kritisk hållning mot den svenska regeringens eftergiftspolitik gentemot Tyskland. N. P. Vetenskapliga samfundens bibliotek, i Helsingfors, grundades 1899 genom att staten byggde ett gemensamt mötes-, biblioteks- och lagerhus för de vetenskapliga föreningarna, vars antal då var 9. Varje sällskaps bibliotek ordnades skilt för sig, men låneexpeditionen, läsesalarna och bytesexpeditionen har varit gemensamma. Förvaltningen omhändertogs av »Vetenskapliga samfundens delegation«. Är 1931 kunde man flytta till det år 1891 byggda Ständerhuset. Numera har bibliotekens antal vuxit till 14 med ett bestånd av 7500 hyllmeter litteratur, främst utländska naturvetenskapliga och medicinska serier. Antalet tjänstemän är 7. 2. Udg. E.K. G. Kerkkonen: Vetenskapliga samfundens delega» tion och bibliotek 1899—1949 (Commentationes humanarum litterarum XV:4, 1949). K.-E. H. Vetenskapsakademiens bibliotek, det äldsta av de vetenskapliga specialbiblioteken i Sverige, leder sitt ursprung tillbaka till akademiens grundande 1739 och är ett specialbibliotek för naturvetenskaperna. Som bibliotekarie fungerade, i sin egenskap av akademiens sekreterare, under åren 1749—83 den kände astronomen Pehr Wargentin, som ägnade biblioteket stort intresse, utverkade medel för bokanskaffning och etablerade bytesförbindelser samt 1768 utgav en tryckt förteckning över bokbeståndet. Först under J.A.Ahlstrands tid som bibliotekarie (1855—93) började emellertid för biblioteket, som tidigare varit av endast obetydlig omfattning, den utveckling, som gjorde det till landets största naturvetenskapliga bibliotek och som i första hand var resultatet av vidsträckta bytesförbindelser, baserade på akademiens vetenskapliga publikationsserier. Alltsedan begynnelsen har biblioteket begåvats med talrika och betydande donationer. 1780 överlämnade presidenten C. A. Rosenadler en värdefull samling av äldre svenska verk (c:a 4,000 vol.) och en ur lärdomshistorisk synpunkt viktig brev- och avskriftssamling, i akademiens ägo. 1810 blev akademien berättigad att erhålla biblioteksexemplar från rikets tryckerier, varigenom biblioteket belastades med åtskilligt ovidkommande material, som senare utmönstrats. Bestämmelsen upphävdes 1867. Under 1800-talet upplades flera olika kataloger, under Arne → Holmbergs chefstid (1929—60) upprättades moderna kataloger över såväl bok- som handskriftsbeståndet, — Biblioteket har varit inhyst i flera olika lokaler, 1828—1914 vid Drottninggatan, fr.o.m, sistnämnda år i Frescati. Samlingarna omfattar (enligt statistisk årsbok 1960) c:a 9,800 hyllmeter tryckta skrifter och 211 meter handskrifter. A. Holmberg: Anteckningar om Kungl. Vetenskapsakademiens bibliotek ... Ny, omarb. uppl., 1958. K. Vetenskaps-Societetens bibliotek i Uppsala. Bibliotekets historia går tillbaka till 1783, då bergmästaren J.A. Gyllenhaal och hovapotekaren F.Ziervogel i ett gemensamt gåvobrev skänkte sina boksamlingar till Vetenskaps-Societeten. Biblioteket, som är inrymt i societetens nyrestaurerade lokaler, omfattar närmare 1500 hyllmeter, varav ca. 700 löpande tidskrifter. Dess tillväxt sker huvudsakligen genom en på senare år kraftigt ökad bytesverk-