500 Verner — Vestgotisk Skrift men særdeles interessant Signeringssystem for Biblioteker. Efter dette betegnes hver Bogs Plads i Katalogsystemet (og paa Hylderne) med to, efter faste Regler udarbejdede, udtalelige og mnemotekniske Enstavelses-Kunstord, hvoraf det ene angiver Gruppen, det andet Pladsen i Gruppen. V. s Signeringssystem bygger bl.a. paa visse fonetiske Forudsætninger og maa derfor tillempes for hvert enkelt Sprog, hvilket igen forhindrer det i at blive et internationalt System, V.s System blev ikke taget i Brug i Halle og anvendes vistnok kun i Handelshøjskolens Bibliotek i København, dog kun forsaavidt angaar Gruppebetegnelsen. O. Hartwig: Karl Adolf Verner als Bibliothekar (Centralblatt für Bibliothekswesen, XIV, 1897); K. L a rsen: Et Signatursystem for Fagbiblioteker (Bogens Verden, XVIII, 1936). P. B. Werner, Karl Fredrik (1830—95), svensk boksamlare och svensk personhistoriker; kamrer vid Stockholms Vattenledningsverk. Han redigerade den nya upplagan av »Svenskt biografiskt lexikon«, 1—8 (1874—76) och lämnade bidrag till samma verks nya följd, 8—10 (1890—92) samt till olika tidskrifter och samlingsverk. Sitt rikhaltiga bibliotek, innehållande framför allt personhistoria och Stockholmiana, donerade han till Stockholms stads arkiv. A. Lindberg: Karl Fredrik Werner (Personhistorisk tidsskrift, 7, 1905). B. O. Vernis mou er indenfor Raderkunsten en særlig Teknik, der anvendes, hvor Kunstneren ønsker at give sin Streg Kridttegningens Blødhed. Den til Fremstillingen benyttede Kobberplade overtrækkes med en blød, elastisk AÆtsgrund, der dækkes med et kornet Papirark, paa hvilket Tegningen udføres med Blyant. Derved binder den bløde AÆtsgrund til Papiret, hvor Tegningen er udført, saaledes at Ætsgrunden paa disse Steder trækkes af, naar Papiret fjernes. De derved blottede Partier bliver herefter ætsede, og Kobberpladen kan færdigbehandles. Se under Radering, Teknik, E. D. Versalier (eller Versaler) er i nordisk og tysk Typografi Fællesbetegnelse for Alfabetets store Bogstaver (→ Majuskler). Benævnelsen kan føres tilbage til Skriveformen for Vers i Middelalderens Haandskrifter, hvor det var en fast Regel, at Verslinierne skulde begynde med et stort Bogstav, og Versalier betyder saaledes egentlig Versbogstaver (lat. Versalia). E. D. Versoside, Bagsiden af et Blad (Forsiden kaldes → Rectosiden). I Middelalderens Haandskrifter pagineredes Bladene, ikke Siderne, og Bladenes Versosider betegnedes ofte med et v, £. Eks. 5v. E. D. Veslen, Börje (född 1903), svensk grafiker, illustratör och författare. V. arbetade under tidigare år långa tider utomlands som sjöman och tidningskorrespondent. Han har bl. a. studerat vid Académie Colarossi i Paris och vid Konstakademiens etsarskola. V. har skrivit två novellsamlingar, som han utgett på eget förlag, »Entr'’acte I« (1944) och »Entr'’acte II« (1945). Till vardera samlingen har V, utfört ett 20-tal litografier, vilka återgivits i original. Han har vidare publicerat en portfölj omfattande 15 originallitografier med titeln »Skuggorna. Fragment ur ett händelseförlopp på ännu okänd tid och plats« (1945—46) samt med inledning af Nils Palmgren. Arbetena är tryckta i liten upplaga. Illustrationerna till hans noveller är laddade med fantasi och känsla och förmedlar innehållets stämning utan varje formell anknytning. V. låter gärna sin fantasi arbeta med mardrömmar och skräckvisioner. Han har kallats för »expressiv symbolist« och har anknytning till surrealismen men arbetar i en helt egen stil, V, har även utfört bokomslag. A. Häggqvist, Den grafiske diktaren Börje Veslen (Konstrevy, XXXI, 1955). K, L. Westerberg, Sten (1884—1956), svensk boksamlare; civilingeniör och direktör. Såväl i sin våning i Stockholm som på egendomen Beatelund i Stockholms skärgård samlade W. ett mycket ansenligt bibliotek i yppersta kondition. Stadsvåningen inrymde ett bibliotek av framför allt svensk topografi, historia, genealogi och konstlitteratur. Biblioteket på Beatelund har karakteriserats som »ett i modern tid tillkommet herrgårdsbibliotek«, där särskilt 1700-talets svenska och franska vitterhet, historia och resebeskrivningar, konst- och teaterlitteratur var rikt representerade, men som även inrymde ett antal 1500- och 1600-talstryck. Båda biblioteken kunde också uppvisa en vacker samling äldre bokband men också nytillverkade av bästa kvalitet, i synnerhet från Gustaf och Arvid Hedbergs bokbinderi. N. Afzelius: Civilingenjör Sten Westerbergs bibliotek (Svenska bibliotek, 1946). N. P. Vestgotisk Skrift er ligesom de øvrige Nationalskrifter paa Fastlandet udviklet af Halvkursiven, Den opstod i Spanien efter Vest-