514 Visebøger — Vittighedsblade tegnelse blev da hyppig ikke mindst for Foreningers, Laugs, Studenters og andre sluttede Kredses Sangbøger af mere selskabelig Art. I den Betydning knyttes Ordet Visebog stadig til Enkeltmands-Digtninge og Antologier. S.Grundtvig: Prøve paa en ny Udgave af Danmarks gamle Folkeviser, 1847 (med en næsten fuldstændig Liste over 38 Visebøger); 1500- og 1600-talens visböcker, I—XIII, 1884—1925, utg. av Adolf Noreen m. fl.; Danske Viser fra Adelsvisebøger og Flyveblade 1530—1630, I—VII, 1912—31, udg. af H. Grüner-Nielsen (spec. VI, S. 201—23 med Bibliografi og Visebogsbeskrivelse); E. Kroman: Eine adelige Liederhandschrift vom Hofe Friederichs II (Acta philologica Scandinavica, VI, 1931—32) ; G. Tilander: Eine anonyme Stammbucheintragung in Langebeks Quarthandschrift (Acta philologica scandinavica, IX, 1934 —35); N. Schiørring: Det 16. og 17. århundredes verdslige danske visesang, I—II, 1950; E. D al: Nordisk folkeviseforskning siden 1800, 1956 (spec. Kapitlerne 2, 26 og 34); A. Nielsen: Nogle vendsysselske Visebøger (Danske Studier 1952); G. Henningsen: Vedel og Syv og bogtrykkerne (Danske Studier 1959); I. Piø: Sølves Sangforlag (Folkeminder, 1960). Erik Dal. Visingborgstryckeriet, svenskt boktryckeri. Per Brahe d. y. upprättade 1666 ett tryckeri på Visingsö, som till ledare fick Johann Kankel, tysk till börden. Under hans tid fram till 1685 trycktes ett femtiotal tryck, de flesta nu stora sällsyntheter (förteckning i Klemming-Nordin: »Svensk boktryckeri-historia«). 1688 såldes tryckeriet till Peter Hultman, som därmed etablerade sig i Jönköping. G.E.Klemming & J.G.Nordin: Svensk boktryckeri-historia 1483—1883, 1883—84; I. Collijn: Sveriges bibliografi. 1600-talet, 1, 1942—44. B.O. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens bibliotek och arkiv i Stockholm. Biblioteket är specialbibliotek för förhistorisk o. medeltida arkeologi, numismatik, äldre konsthistoria, svensk topografi och historia. Det äldsta bokbeståndet utgöres huvudsakligen av Lovisa Ulrikas numismatiska bibliotek, som på 1790-talet överflyttades från Drottningholm, samt statssekreteraren Schering Rosenhanes bibliotek »i nordiska historien, antiquiteterna och witterheten« jämte en omfattande planschsamling i svensk topografi och historia (1820 bd o. 17 planschportföljer), skänkt 1822. Den största donationen från senare tid är O. Montelius’ arkeologiska bibliotek, skänkt 1922 (omkr. 8000 bd o. 380 broschyrportföljer). 1950 tillfördes biblioteket genom en donation en del av I.Collijns bibliotek (c:a 170 hyllmeter). Bokbeståndet är f.n. c:a 3550 hyllmeter Tillväxten utgjorde 1960 54 hyllmeter. Beståndet av löpande tidskrifter uppgår till c:a 1250. Den större delen av accessionen tillföres biblioteket genom bytesförbin- delser med ett stort antal in- och utländska institutioner och sällskap. Arkivet är uppdelat på ett akt- och ett bildarkiv, Till aktarkivet hör akademiens och riksantikvarieämbetetets ämbetsarkiv samt en handskriftssamling, innehållande bl.a. »Götiska förbundet«s arkiv (överlämnat 1844), kyrkoherde N.J.Ekdahls samling av norrländsk topografi från 1800-talets förra hälft och Hans Hildebrands brevväxling. Kärnan i akt- och bildarkiven utgöres emellertid av det antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), som grundades av Hans Hildebrand 1880 såsom »en arkeologisk jordebok öfver Sverige, ordnad efter landskap, härad och socknar«, I varje »sockendossier« ingår handlingar såväl rörande ortens förhistoriska som dess medeltida och nyare minnesmärken, bestående av utdrag ur museiinventariet, ur 1600-talets »antiqvitetsransakningar« och ur äldre reseberättelser, inlämnade ämbetsskrivelser, grävnings- och undersökningsrapporter samt urklipp ur dagspressen. Till bildarkivet föres teckningar, fotografier, grävningsplaner, uppmätningar och kartor. Aktarkivets bestånd är ca. 100 hyllmeter. Bildarkivet innehar en samling av ca. 360,000 fotografier, 200,000 negativ och 22,000 skioptikonbilder. A. Schück: En humanistisk vetenskapsakademi och dess anor. (Ad patriam illustrandam. 1946); Katalog över Oscar Montelius boksamling, red. av Maja Lundqvist (Vitt.-akad:s handlingar 57, 1943). S. R. Vittighedsblade, Tidsskrifter med humoristisk-satirisk Indhold, Langt tilbage i Tiden kan man finde Tidsskrifter af denne Art, men Vittighedsblade i moderne Forstand med Illustrationerne som en afgørende Bestanddel kan kun føres tilbage til 1830, da den franske politiske Karikatur efter Julirevolutionen fik sit Gennembrud med Tegnere som → Daumier og → Gavarni i Blade som »La Caricature« (1830) og »Le Charivari« (1832). Af senere franske Vittighedsblade kan nævnes »Chat noir« (1882), »La Vie parisienne« (1896) og »Le Rire« (1901). I Tyskland udkom fra 1844 »Fliegende Blätter« med Tegnere som Wilhelm + Busch og Adolf → Oberländer, senere »Simplicissimus« (1896) med bl.a. Olaf → Gulbransson og Th.Th.Heine, I England har »Punch« siden 1841 været det dominerende Vittighedsblad. I U.S.A. findes f. Eks. »The New Yorker« (1925) og i Sovjetunionen bl. a. »Krokodil« (1922). Det første danske Vittighedsblad var »Corsaren« (1840) med Tegninger bl. a. af P. → Klæstrup, som ogsaa tegnede til »Folkets Nisse«