520 Væringsaasen — Växjö stifts- och landsbibliotek V. var en stadig gjest på bokauksjoner, både hjemme og ute, og fulgte omhyggelig med i antikvariatenes kataloger. Noen systematisk plan var det ikke for bokkjøpene, og det ble hevdet at han ofte kunne kjøpe nokså »vildt«, og på den måten samlet han seg et utall av dubletter. Særlig i hans eldre år hendte det at det kom hele jernbanevogner med bøker til Alfarheim Museum, nokså tilfeldig sammenrasket, godt og mindre godt om hverandre. Likevel omfatter boksamlingen svært meget verdifullt, særlig i gruppene religion, samfunnsvitenskap, språk, kunst og historie. Den eldste boken er et munkeskrift fra det 12. århundre, nydelig utført. Videre kan nevnes en oversettelse av det nye testamente ved Erasmus Rotterdamus, trykt i Basel 1527, et stort utvalg av bibler på forskjellige språk, verdifulle nordiske kildeskrifter og førsteutgaver av nordiske forfattere. Høsten 1956 reiste Elverum kommune en statelig bygning for Elverum folkeboksamling og Helge Væringsaasens bibliotek, med lesesal, studieværelser og utlånsrom. V s bibliotek talte da ca, 50,000 bind, efter at flere tusen bind dubletter var utskilt. Arbeidet med katalogiseringen av samlingen efter moderne metoder begynte i 1917 og er nå helt fullført. L. Eskeland: Bönder, 1925. A.K, Værksats (eller Bogsats), Betegnelse for Sats til Bøger (Værker) i Modsætning til f£. Eks. Avissats; herunder hører saavel → skær Sats som kompliceret (blandet) Sats omfattende forskelligartede Skrifter. E. D. Västerås stifts- och landsbibliotek, Som de flesta stiftsbibliotek går det tillbaka på det medeltida domkyrkobiblioteket, av vilket dock så gott som intet bevarats till våra dagar. Ett verkligt uppsving gjorde stiftsbiblioteket under biskop Johannes + Rudbeckius, som både skänkte egna böcker till biblioteket och sökte skaffa det del av krigsbytena på 1600-talet. En samling, som hopbragts i Mainz för bibliotekets räkning gick förlorad under färden över Östersjön, men senare fick det riklig ersättning genom de från Böhmen och Mähren hemförda samlingarna. Rudbeckius utgav också en tryckt katalog över bibliotekets bestånd — omkring 330 volymer —, den äldsta tryckta katalog, som existerar från något svenskt bibliotek. Av donationer, som gjorts till biblioteket, förtjänar att nämnas Abraham A. Hülphers 1798, bestående bl.a. av småskrifter och disputationer samt en viktig hand- skriftsamling (däribland de berömda s.k. »Hülpherska genealogierna«) Följande år fick biblioteket över 300 volymer och 63 handskrifter, skänkta av arvingarna efter denne, En större samling Västeråstryck från 1700-talets första och 1800-talets sista decennier, disputationer m.m, skänkte d:r K. Waller 1926/27. Biblioteket var från 1679 uppställt i kapitelhuset intill domkyrkan, 1855 flyttade det till övre våningen i det nya läroverkshuset och 1917 till en för ändamålet om- och tillbyggd lektorsgård invid läroverkshuset. I samband med organiserandet av stifts- och landsbiblioteket 1952 sammanslogs det gamla stifts- och läroverksbiblioteket med flera lokala bibliotek, och en ny, mycket tilltalande och ändamålsenlig byggnad uppfördes, som i maj 1956 kunde invigas, sedan boksamlingarna något tidigare etappvis där inrymts. Biblioteket är centralbibliotek för Västmanlands län, S. Landtmanson: Västerås läroverks bibliotek (Camenae Arosienses, 1923); Helga Lindsten: Stifts- och landsbiblioteket i Västerås (Biblioteksbladet, XLI; 1956). B.O. Växjö stifts- och landsbibliotek. Ett vittnesbörd om att Växjö domkyrka redan under medeltiden ägt ett bibliotek finns i gymnasiets äldsta bokförteckning (införd i den äldsta gymnasiematrikeln under året 1666), vari bl.a. flera libri catenati, »kedjeböcker«, finns upptagna, vilka säkerligen utgör rester av ett medeltida bokbestånd. Av förteckningen i övrigt framgår, att böckerna tillhörde två samlingar, gymnasiets egen och den i konsistoriet uppställda, och utgjordes utom av 42 musikböcker av 62 nummer, en del i flera volymer. Dessa båda samlingar sammanslogs nu till en, Vid branden, som 1740 övergick domkyrkan, gick större delen av biblioteket förlorat; endast 16 böcker uppges ha räddats och av dessa återstår nu tre eller fyra stycken. Tillväxten var de närmaste åren därefter obetydlig, men 1761 fick biblioteket en stor donation, domprosten Sven Baelters bibliotek på icke mindre än 656 nummer, och 1770 fick det en liknande donation ur domprosten J. Tillanders bibliotek. Men den verklige nydanaren, i detta som i flera andra fall, blev biskop (1787—1800) Olof Wallquist, som genom egna gåvor — bl.a. av S. L. Gahm Perssons s.k. Archivum Smolandicum, bestående av tolv volymer avskrifter av handlingar till Smålands historia —, genom att påverka andra att ihågkomma biblioteket och genom för sin tid alldeles förträffliga inköp starkt ökade bokbeståndet, så att det enligt uppgift vid Wallquists död räknade 6766