Z Zachrisson, Anders Peter Waldemar (1861—1924), svensk boktryckare. Efter studieresor och praktikantplatser under fyra års tid i Tyskland och Österrike blev Z. faktor vid »Sydsvenska Dagbladet Snällposten« i Malmö och därefter vid »Göteborgs Nyheter«, innan han 1886 satte upp ett eget boktryckeri i Göteborg. Under Z:s ytterst energiska och initiativrika ledning utvecklades företaget mycket snabbt med bokbinderi, klichéanstalt 1896 och fullständig litografisk anstalt 1902. 1901 hade det ombildats till aktiebolag. Z. utförde ett banbrytande arbete inom svensk boktryckarekonst, dokumenterat både i de arbeten som utgick från hans officin och i de talrika artiklar, som han publicerade, Till hans sextioårsdag 1921 samlades i en volym med titeln »Om vårt yrke« hans uppsatser och föredrag från åren 1893—1921. I → »Boktryckeri-Kalendern«, som han utgav 1893—1921 och som innehöll uppsatser i bokhistoriska, typografiska, yrkestekniska och ekonomiska frågor, avbildades också utländsk bokkonst av bästa kvalitet för att tjäna som åskådningsmaterial och förebild för svenska boktryckare. I »Wezätas månadshäften«, som utgavs 1902—12 (fr. o.m. 1905 kvartalsvis, därefter mera sporadiskt) förekom en liknande propaganda, samtidigt som dessa häften kan karakteriseras som en direktreklam, långt innan idén om sådan reklam slog igenom i Sverige. H. Steiner-Prag har om Z:s verksamhet skrivit, att »det värdefullaste i Waldemar Zachrissons gärning är hans outtröttliga hänvisningar till det bästa som funnits på hans tid, hans publikation av föredömliga arbeten och den klarhet, med vilken han lyckades befordra dessa sina uppslag i Sverige«, Tillsammans med Hugo → Lagerström arbetade Z. på ett typsnitt, som skulle vara lämpat för svenskt språk och svensk smak. Resultatet blev den s.k. nordiska antikvan, som 1906 färdigställdes av Genzsch 8& Heyses stilgjuteri i Hamburg. Typen, som har en karakteristisk 34* kraftfull och rund form, är en modern efterbildning av Plantins antikva. Inom sitt fack arbetade Z. outtröttligt på att skapa nya och slagkraftiga organisationer. 1893 utsände han ett berömt upprop om bildandet av → »Svenska boktryckareföreningen«, vars förste ordförande han blev. 1901 upprättades på hans initiativ + Bokindustrimuseet i Stockholm. Den 1907 grundade + »Skolan för bokindustri« i Göteborg hade Z:s energiska arbete att tacka för sin tillkomst. Z. tog även initiativet till kostnadskongresserna för Sveriges boktryckare och den första internationella boktryckarkongressen, avhållen i Göteborg 1923. Wezäta. Wald. Zachrissons boktryckeri a-b. Göteborg. En minneskrift 1886—1936, 1936. H. Steiner-Prag: Svensk bokkonst av i går, i dag och i morgon (Svensk grafisk årsbok 1941). N.P. Zachrisson, B r o r (£f. 1906), son till Waldemar → Z. Bror Z. blev fil. kand. 1932 och fil. lic. 1957, var anställd i Esselte 1932—35, var disponent i Victor Petterssons bokindustriab. i Stockholm 1935—43 och blev 1943 rektor för → »Grafiska institutet«, som han var en av initiativtagarna till. Z. är även sedan 1953 rektor vid »Institutet för högre reklamutbildning« och sedan 1959 vid Journalistinstitutet. Han har energiskt och uppslagsrikt verkat för utvecklingen på det typografiska området, såväl i bokkonstnärligt som tekniskt avseende, bl.a. dokumenterat i skrifter som »Alfabetet i textning och trycktyp« (1941, tills. m. A. Kumlien), »Skriftens ABC« (1943) och »Textning« (1944). Z. tog initiativet till institutionen »Svensk bokkonst« 1933 (+ »Bedste Bøger«), till »Nordisk bokkonst« 1946 samt till den internationella bibelutställningen »Liber librorum« 1954. Han är sedan 1958 ledamot av hederskommittén för Gutenbergmuseet i Mainz. | N. P. Zainer, Günther (død 1478), tysk Bogtrykker. Lærte formentlig Faget hos Johann