Äkerdahl — Åsberg 531 dan 1831, Sönerna August Leonard Å. (1837— 1874) och Magnus Fredrik A. (1838—1901) fortsatte firman, sedan den förre efter utländska studier blivit mästare 1859 och den senare under en kortare tid verkat i Gävle (1862—68). 1868 förenade Magnus Fredrik sin från kusinen Paul Edvard Thegerström övertagna verkstad med faderns och broderns och flyttade 1874 till den adress, som firman alltjämt innehar — den har aldrig varit utanför Gamla staden utan alltid i ofrånkomlig närhet till riksdagen. Sonen Mauritz Fredrik (1869— 1933) var från 1901 ensam innehavare av firman, som sedan 1933 ledes av dennes son Martin Fredrik Å. (f. 1907), som även bekläder viktiga poster i branschorganisationerna. A. Hedberg: Stockholms bokbindare, II, 1700— 1880, 1960; G. Mascoll Silfverstolpe: Bokbindare i Stockholm 1630—1930, 1930. S. L. Akerland, Erik (1754—1835), svensk grafiker, elev av Floding, verksam i Stockholm. Å. har graverat porträtt av Karl XIV Johan, kronprins Karl August, Jonas Alströmer, Linné m. fl, samt illustrerat arbeten av Creutz, Bellman, Lidner o.s.v, Å. var även verksam som kartgravör. A. B. Akerman, Anders (1721—1778), svensk grafiker, född i Halla, Södermanland, stud. i Uppsala 1747, gravör vid »Vetenskapssocieteten« därstädes 1758, grundade 1759 en verkstad för tillverkning av jordglober, död i Uppsala, Ä. har stuckit porträtt av Benzelius, Linné m.fl., illustrerat arbeten av Linné, Ihre, Celsius och andra och även graverat två exlibris åt landshövdingen greve Nils Gyldenstolpe. A. B. Arre, Olof Jacobsen (1731—1809), svensk grafiker, student i Uppsala 1748, elev av Rehn och Floding, ingenjör vid lantmäterikontoret, 1755—1784 ritare vid »Vetenskapsakademien«, 1760 föreståndare för en av ständerna 1757 inrättad ritskola för konsthantverkare, ledamot av Konstakademien 1774. Ä. har gjort porträtt och bokillustrationer samt signerat ett exlibris för hovmarskalken friherre Hans Gustaf Rålamb och har troligen även graverat översten greve Carl Gustaf Löwenhielms exlibris ävensom ett exlibris för en friherre Falkenberg på Lagmansö. A. B. Ärstrycket, sammanfattande benämning på dels de skrifter i form av memorial, noter, instruktioner, proklamationer, relationer m.m., som vanligen innefattas i rubrikerna »Samtida skrifter om Sveriges förhållande till främmande makter« och »Samtida berättelser om Sveriges krig«, dels alla av högre myndigheter utfärdade förordningar och kungörelser. Arstrycket fortlevde fram till 1833, oaktat → Svensk författningssamling började utgivas 1825. Över de olika slagen av skrifter, tillhörande årstrycket, har vid skilda tillfällen utgivits register. Sålunda utgav G.E. Klemming 1881—83 en bibliografi med titeln »Samtida skrifter rörande Sveriges förhållanden till fremmande magter« och 1888—91 en förteckning över »Kongl. Bibliotekets samling af samtida berättelser om Sveriges krig«, Till båda dessa arbeten utgav C. Snoilsky 1892 ett gemensamt supplement, och nya supplement har 1901—02 publicerats av J. A. Almquist. Ett bibliografiskt hjälpmedel för förordningarnas del är J.P. Höppeners 1754 utgivna »Förteckning uppå alla kongl. placater, förordningar, påbud, resolutioner, privilegier ... som ifrån 1522 til och med år 1750 på kongl. befallning af trycket särskilt utgångne äro«. En annan utmärkt bibliografi är N. Quidings »Svenskt allmänt författningsregister för tiden från år 1522 till och med år 1862« (1865). N. P. Asberg, S tig (född 1909), svensk grafiker och tecknare. Å. gick på »Tekniska skolan« för att bli skulptör men övergav efter ett par år skulpturstudierna och började teckna. Han är i sina tidiga teckningar i »Spektrum« och »Karavan« influerad av Carl Hills och Ernst Josephsons sjukdomsteckningar, Även surrealistiska inslag förekommer i dessa tidiga arbeten. 1936 fick A. sitt egentliga genombrott som bokillustratör med tuschteckningarna till Gustav Sandgrens »Skymningssagor. (1)«. Teckningarna är naturnära och förmedlar stämningar av drömsk längtan eller ro. Ur Ā:s rika produktion som bokillustratör kan nämnas illustrationerna till Gustav Sandgrens »Trollsländans sagor« (1944), kanske ett av Å :s främsta arbeten, vidare till Izaac Waltons »Den fulländade fiskaren«, där han anknutit till engelska landskapsbilder från 1600-talet. Han har utfört kongeniala illustrationer till David Thoreaus »Skogsliv i Walden« (1947). Å, har gjort vignetter till Olof Lagercrantz »Dikter från mossen« (1943) samt illustrationer till lyriksamlingarna »En bukett engelsk lyrik« (1952) och till »Tolv moderna poeter« (1953). Ā. utför sina teckningar med ett minutiöst detaljarbete och förmår att med tusentals fina tuschstreck mejsla fram bilden. Han hämtar sina motiv från naturen, som i hans