Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
FISKARE.
lerfatet midt på bordet. Vore inte en tand slagen
ur munnen, och vore han inte så ryggböjd, skulle
Johan vara en af de ståtligaste pojkarna i hamn,
hvilket hans far hade namn om sig att vara på sin
tid. Nu får han nöja sig med att vara den starkaste,
och därför att han är stark, sitter han vid Åbygges
bord i dag, ty han är hyrd som dragare för plogen.
Öfver allt prat och skratt, som hörs, höja sig två
röster, en bräkande, en skriande.
Den som bräker är Jan Ågren, oin hvilken
jag längre fram berättat en historia, och den, som
skriar, är gampojken Joel. Jan är åldrad, håret är
grått af silfver. Hans profil syns mot den blå
sommarluften i fönstret, och han har samma lilla hvassa
näsa och samma hvita ögon med blå bemålning
som för trettiofem år sen och samma bruna hud.
Men skägg har han aldrig fått. Några långa strån
ha krupit ur skinnet på kinderna och hänga ner,
några strån hänga också under näsan, men mera finns
inte. I stället har han en stor bula under munnen,
ty där ligger snus dygnet om. Ingen i hamn är
mer säker på sin sak än Jan, och ingen blir oftare
kuggad. Men i alla fall är han en duktig och sträfsam
karl, och hade han fått boklig bildning, skulle han
ha blifvit folkskollärare. Han skall vara fader
Åbygges hjälp i dag.
Joel, som kallas Jösse, är så snål, att hela
ansiktet blifvit sammandraget af den ständiga farhågan
att tvingas hjälpa eller råka förlora. Han skall köra
plogen. Det är lättsammast.
Bredvid honom sitter Danke Hardin, och det
finns ingen ung man med mera sol och sommar öf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
