Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 FISKARE.
ver ansiktet än han. Hans ögon plira och skratta
under de hvita ögonbrynen och af sitt ständiga
skrattande och sjungande har munnen fläkts upp
på något sätt, och läpparna glänsa, lätt färgade af
snus. Han och Pär-Erik äro hamnens ifrigaste
jägare, och de två skola jämte Johan Locknéus dra
plogen i dag.
Hanna, som är pigan i huset, sitter bredvid
Danke, och däråt gläder hon sig. Hon har svårt
att äta, ty hon vill bara skratta. Danke lurar henne
att skratta, och dessutom nyper han henne på
låren. Man kan inte säga, att Hanna är vacker,
hon har ett groft ansikte, och när hon går, linkar hon
något på vänstra foten. Men hon är lång och är
väl vuxen. Det är mot dessa båda, som Joel
hela tiden skriar, men Danke bryr sig inte om
hans ord, ty det gör aldrig någon.
Så kommer Jan Ågrens Greta, hon sitter i lag
med Pär-Erik Sundberg, hamnens ståtligaste pojke,
bästa spelman och största vildhjärna.
Hon är inte så lång som Hanna, men hon är
mycket vackrare.
Jag önskar beskrifva henne särskildt, där hon
sitter och ser på Pär-Erik och tuggar på sin
smörgås. Hon är tjugu år gammal och fallen af den
myndiga Lina Ägren, hvilkens gifte längre fram berättas.
Hon föddes på själfva julaftonen och hade
seger-hufva, säges det i hamn. Som barn hade hon ganska
rödt hår, men med åren har den röda skiftningen
försvunnit, och nu är håret som halm med dess
blanka sken af stråna. Småhåret vid panna,
tinningar och i nacken är ljusare och är som skum,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
