Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FISKARE
11
Och så plöjdes det, till dess att åkern låg där
vågad och vacker; då var den gyllene
sommarkvällen där, och när de trötta ungdomarna sågo på
hvarandra, stodo de som omgifna af glorior, och
marken lyste och glittrade om fötterna, luften var
sval och lätt och himlen oändligt hög öfver dem.
Krokbåtarna rodde ut och passerade
Myres-udden, man hörde öfver vattnet, hur fiskrarne
ombord pratade med hvarandra.
— Ta båten eran och far hem! sade fader
Abygge. Jag stanna henen en stund till.
Alla gingo ner till båten utom fader Abygge,
som stapplade i väg upp genom hagen och
försvann bland asparnas brinnande blad i
solnedgången.
III.
Nu är den gamle Erik Abygge ensam på
Myres-udden, men det tänker han inte på. Han har
varit ensam hela dagen, fast de andra varit där och
gått omkring honom.
Han stapplar längst bort till hagens bortersta
led och undersöker noga, om gärdesgården verkligen
kan vara så stark som Jan Ågren sade, och
naturligtvis är den inte det, men någon tid håller den
alltid.
Sedan följer han gärdesgården och synar
hvarje troa, stöttar upp här och hvar, rättar till, klår sig
i hufvet, tänker på, hur det bör bli en annan gång,
förbannar vattnet som stiger från myren och för-
Troa = stång, ribba.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
