Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Färden - 7. Hudiksvall—Öregrund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUDI KS VALL—ÖREGRUN D
287
öga utan att blinka en sekund, glor bara på oss som på
intränglingar, som ska bort till vad pris som helst. Jag känner till den
där blicken, jag minns den bl. a. från orkanen mellan Sydney och
Melbourne, då vi gingo med bara 500 tons i rummet, d. v. s. på
lätten, och vi reste oss på sjöarna rätt upp och sen slogo ner med
ett dån som av ett expresståg, som rusar in i en tunnel. Att pigga
upp oss med hade vi en stor ångare, som stod långt inne i land
bland sandbankarna, till synes fullkomligt orörd, den hade sjön
sugit in mot stranden och sedan kavlat upp, längre och längre in
i sanden. Det var, som om luften med sin orörliga, iskalla
ormblick ville hypnotisera oss ett ögonblick, bara ett enda ögonblick,
ur kursen för att få oss samma väg. Ibland på sjön får man på
detta sätt en bestämd känsla av, att naturen är ett personligt väsen,
som lurar på en och klart och medvetet vill en ont. Den känslan
har jag många gånger haft ute på de stora vattnen men även i
Bottenhavet och på Ålands hav, och nu har jag den, här.
Det är landvind. Vad bönderna ska förbanna! Hela denna vår
har varit regnlös, och nu, då det borde ösa ner, blåser det torrvind
i stället, jorden ryker väl till skogs eller till havs. Inte bättre är det
för fiskrarna, strömmingen drivs från land utåt. I går morse
hade man bara fått 20—30 kg. per båt i Våtnäs, berättade
Bergqvist.
§ 3. Kl. 11.07 f. m.
Haveri.
— Nordström! Kom, får du se! Måsar, som slåss med en hök!
ropar Calle från däck.
Jag upp.
— Det är ingen hök, det är en gjuse!
— Ja, han är för stor för en hök! säger Jansson.
Ett tiotal måsar singlade och veno runt den stora fågeln, som
virvlade i den starka blåsten, vinglade, dök och steg, medan de
ilskna måsarna höggo efter hans vingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
