Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»NAPOLION »
79
det lilla sundet, och han småputtrade belåtet, när
han såg folk klättra i fartygets rigg och fästa
lyktor ända på topparna och rånåckarna.
»Napolion» skall hon heta, det är namn, det!
sade han för sig själf. Det var karl, det! Anagga
den karln, fast han dog i fängelset, sägs det!
Han afbröts i sina behagliga funderingar af
mågen, som berörde honom med sin hand.
Sammel Edin vände sig om och kände den
par-tymerade lukten af mågens kläder, han drog
honom till sig, satte näsan in mot tyget och luktade.
Tvy fan! sade han därefter och stötte mågen
från sig. Nå, hvad var det?
Grosshandlar Dellwik betraktade lugnt den lille
gubben och svarade:
Bäste svärfar, tillåt mig att ge ett par
för-hållningsorder nu då, innan gästerna komma.
Order! Ger man, hvafan, ger man order åt
sin svärfar? Nå?
Först och främst kan ju svärfar låta bli för i
dag att spotta vid bordet och si så där vidare. För
det andra, svärfar bör i dag tugga på högra
sidan, eftersom svärfar har sina ihåliga tänder
förnämligast på den vänstra. Uti det fallet behöfver
svärfar inte stoppa in hela handen, för att inte
säga knytnäfvarna, i mun, och så minskar det på
svordomarna, i det hela.
Tvy fan! fräste Sammel Edin.
Emellertid i det hela så skulle jag vilja råda
svärfar att inte bena fisken med fingrarna och att
inte stoppa pekfingret i glaset, när svärfar skall
föra glaset till munnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
