Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN AF DE BLINDE
103
Han följde sina kamrater upp till värdshuset.
Där sutto några gummor bredvid en stor säng i
ett hörn, och i sängen låg en likblek gumma och
mötte hvar inträdande med sina svarta blickar. Ett
par karlar med lufvor på hufvut och träskor på
fötterna hängde öfver ett naket, aflångt, tjockt bord,
sögo sina kritpipor och drucko ur blå spilkumar.
De sågo ut som röfvare. En liten eld brann i den
öppna spisen, och ett halfnaket barn satt vid elden.
Alla de innevarande skreko om hvarann, och hela
rummet var svart och inrökt som en lappkåta. I
dörren visade sig hvarannan sekund en kvinna med
brinnande kolögon och ett barn på armen, hon
skrek ett par ord inåt rummet, och de innevarande
slängde åt henne några ord tillbaka.
Men innanför disken stod Louise Le Dret. Hon
var som den hvita blomman i detta smutsens och
rökens och bråkets näste.
När Isak Åbygge trädde in jämte sina
kamrater, vände hon hufvut och betraktade dem, och
när de, under de innevarandes tystnad, slagit sig
ner vid bordet, kom hon fram i sina smällande
träskor och stannade framför Isak Åbygge.
Hon såg på honom med öppna, klara, lugna
och svarta ögon, som inte darrade, inte tvekade,
inte blygdes, inte undrade utan bara betraktade
honom.
Hon öppnade munnen och sade någonting,
som han inte förstod. Och medan hon sade orden,
betraktade hon honom hela tiden.
Han, som var van att med öfverlägsenhet se
ner på sin omgifning och som i en kvinna såg nå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
