Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251 DEN FÖRSTE ARFTAGAREN
banorna hade församlat sig barbenta ungar och
barhufvade arbetarhustrur, som betraktade, hur de
sotiga kolarna sprutade vatten på elden, till dess att
deri slocknade.
Ridknekten stod andfådd och berättade om hur
han upptäckt elden; då fick Filip Lomark se honom.
Andersson har glömt att hissa flaggan! sade
han. Stå inte här och prata utan gör sin plikt!
Barnen och hustrurna makade sig, så att det
blef tomt, och med sirliga steg, lätt lyftande hatten
åt sina underhafvandes hälsningar aflägsnade sig
Filip Lomark.
Han är rakt vådlig, sade ridknekten till husan,
medan han hissade flaggan, aldrig får man någon
hvila, aldrig någon tack, och en sån ordning, en sån
ordning, som här har blifvit!
Men den lätta morgonvinden mojnade bort,
och det var blick stillt, och solen sken, och
björklöfven blänkte.
Filip Lomark tog emot sina gäster nere vid
bryggan. Leende sade han några ord till hvar och
en, ridknekten och ett par pojkar skötte om bagaget,
och sällskapet drog sig upp till herrgården.
Filip Lomark slöt sig strax till m:me
Parent-Thevenet, hustru till hans agent i Le Håvre, en
ung smärt dam, engelska till börden. Hon vistades
på Flo som gäst hos unga Fredrik Lithner och hans
fru; hon hade det visst inte riktigt bra med sin man.
Erik och Torsten Lomark voro nu också med;
den förre kom med en kamrat från regementet öfver
ett par dygn, den senare kom helt enkelt från
Öbacka, där han varit och roat sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
