- Project Runeberg -  När morgondagarna sjöng : från glömda år /
72

(1994) Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1994, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Du kommer ju hem till jul, eller hur? Du kommer
inte till 14 dec? I så fall får Du se Din Maj-Britt som
Lucia på ett klubbmöte. Om Du vill.

Men Du kommer, gör Du inte det? Det blir roligt
att träffa Dig när Du än kommer.

                Många kära hälsningar

                                Lilly

PS. Mor ber om en hälsning. Hon har färskt bröd
när Du kommer och undrar om Du vill smaka! Du
får litet kaffe till!

Och ändå begrep jag inte bättre när jag fick det brevet
än att jag fortfarande inte vågade säga henne att jag
var kär i henne när jag kom ner till Stockholm för
julen! Nu förstår jag att det var det hon ville att jag skulle
säga. Inte att jag skulle gå och lägga mig med Maj-Britt
igen! Jag var ju kär i henne.

Men jag var lika dum med Sara som jag också var kär
i den hösten. Senare med. Fast där stod Gud i vägen.
Eller visionerna.

Nu är Sara gift. Vackraste vårbruden 1946 stod det i
Husmodern. Den såg jag hos farmor. Och Lilly är gift
hon med, sägs det. Fast Saras äktenskap höll inte. Men
också kärleken till henne skar snett igen.
Tönt! Tönt är du, Jan!

Det var den gamle kyparen, han med de vita
knävelborrarna, som väckte mig. Han ruskade på mig. När
jag kom upp ur sömnen satt jag i hörnsoffan och var
enda gäst. Man höll på att släcka i Majesties bar och
klockan var lite över två på natten. Jag hade ju druckit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:47:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nmds/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free