Note: This work was first published in 1994, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då när jag skrev den var jag ensam i torpet. Svenolov
hade börjat på X:ets målarskola. Dag och Sten kom
bara på besök ibland. Nu skulle jag arbeta planmässigt.
Var kväll skulle jag börja arbeta klockan sju.
Fotogenlampan susade. Skriva i ett sträck till klockan sju på
morgonen. Minst 30 A4 var natt. Sedan sova. Upp för
att äta knäckebröd med mjölk. Åter börja skriva
klockan sju. När jag hållit på fjorton dygn som jag trodde
upptäckte jag att det gått sjutton dagar. Jag måste ha
sovit över något dygn då och då. Det blev ett mycket
tjockt manuskript.
Ett skitmanuskript vet jag nu. Dag såg betänksam ut
när han kom till torpet och fick läsa det. Sedan gick vi
ner till Lejondalssjön. Isen hade just gått upp.
– Du bör nog sova någon månad på det där, sade
han. Sedan kan du läsa det och då märker du vad som
skall skrivas om.
Det var finkänsligt sagt. Han är finkänslig. När det
kom i retur och jag läste det brände jag det i torpets
kakelugn. Sedan började jag på nytt. Men då bytte jag
namn på Erik, han och boken blev Bjarne, historien
var annorlunda och det hela blev stramare. Jag skrev
också på morgnarna i stället för på nätterna. Men
naturligtvis refuserades också det.
Sommaren nere i skyddsrummet var heller inte
något att vilja minnas. Men hösten, den efter
generalsupningen, med Urshult och smitningen från lumpen var
nog värst. Då var det inte mycket Myrdal hade att vara
stolt över när han såg sig i spegeln. Nej, hösten hade
inte varit bra. Fast jag skrev Människan det illegala
djuret i Urshult i alla fall. Det är lite väl mycket P. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
