Note: This work was first published in 1994, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för ung för den vuxna. Men det var det året jag blev till
som människa, sade hon. Jag var ju som arbetarungar
mest dessförinnan. Fast med en morsa som läste
mycket. Men där på salen blev det så viktigt att leva. Vi kom
varandra nära i kampen för att leva. Alla levde ju inte
vidare. Det var hektiskt och ibland destruktivt cyniskt.
Men det var inte lika cyniskt hos oss som på Söderby
där min bror låg. Där var tonen råare. Sotarjargongen.
Du har väl hört historien om den unge mannen som
läggs in på Söderby och ligger där i sin säng och ser
ronden gå förbi utan att någon bryr sig om honom till
dess han en dag tar mod till sig och frågar professorn
om han inte skall få någon vård. Professorn stannar
till, ser på honom och säger: Min unge man, den enda
vård som kan komma i fråga i ert fall är en gravvård.
Sedan går ronden vidare. Vi på S:t Göran tog mer
hand om varandra.
– Men det året öppnade så stor frihet för mig. Jag
kommer aldrig att glömma bokvagnen. Bibliotekarien
var hjälpsam. Skaffade allt jag ville ha. Jag läste Tolstoj
och fick lägga upp ett namnregister i ett block för att
hålla ordning på alla personer. Men mest av allt var det
Strindberg. Jag läste igenom hela Landquistupplagan
det året. Dramatiken läste jag flera gånger. Där kände
jag mig intuitivt hemma. Stod själv på scenen. Låg
blundande och satte upp pjäserna. Såg allting framför
mig och hörde replikerna.
– Musiken därtill. Mamma är ju bokläsande. Det har
hon alltid varit. Också när hon var mjölkerska på
gårdarna. Då var hon facklig också; organiserade
lantarbetarna på gårdarna hon arbetade på. Vi brukade inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
