- Project Runeberg -  När morgondagarna sjöng : från glömda år /
337

(1994) Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1994, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ända sedan jag gick ifatt dig på Balkanska. Sådant vet
man som kvinna.

Jag stod framför henne och såg henne i ögonen.
Hennes pupiller var mycket stora och svarta nu. Jag
längtade efter att stryka henne över håret, se hennes
pupiller djupna och svartna än mer. Men hon lade
avvärjande handen på min arm och sade:

– Sätt dig. Det finns sådant jag vill tala med dig om.

Hon var tyst ett tag. Jag hade satt mig på sängkanten.

Så sade hon:

– Du undrade om du inte var ett stift genom vilket
musiken spelades upp. Ungefär så sade du i vart fall.
Det var dumt sagt, det visste du och kanske menade du
det inte riktigt så. Men det var ett farligt och slappt
tänkande. Särskilt för en kommunist. Människan skapar
sig själv. Det finns ett allmänt slött tal om historisk
nödvändighet som om människan vore ett historiens
verktyg. Men historien gör ingenting. Historien utkämpar
inga strider. Det är människan, den verkliga levande
människan som är den som gör allt, äger allt,
utkämpar alla strider. Det är inte historien som behöver
människan som medel för att – som om historien vore ett
självständigt väsen – arbeta sig fram till sina mål utan
historien är inget annat än die Tätigkeit des seine
Zwecke verfolgenden Menschen; handlandet hos de
enligt sina syften verkande människorna. Nu citerade
jag. Vet du varifrån?

– Inte riktigt.

– Du vet inte riktigt! Du skall säga: Jag vet inte. Du
skall tala rakt. Inte slingra dig som en småborgare. Det
är ur Die heilige Familie oder Kritik der kritischen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:47:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nmds/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free