Note: This work was first published in 1994, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Det är sent. Jag måste gå. Du är en rar pojke men
du vet så lite än. Hur svårt det än var att Hitler segrade
i Tyskland, hur tung exilen i Moskva och den
förvirrade men bittra klasskampen där på trettiotalet än var
blev dock kriget någonting vi aldrig kunnat föreställa
oss. Inte heller du vet hur mycket Sovjetunionen och
särskilt det ryska folket fick lida. Och nu kanske det
åter är likadant igen. Därför har jag och du och alla
kamrater en plikt att försöka förhindra det kommande
kriget. Minns du andra versen på den tyska
komsomolsången du sjöng refrängen till?
Hüte dich, du Weissgardist!
Immer wacht der Rotarmist
in der Sowjetunion,
GPU und Milizei
kämpfen mit Lenins Partei
für die Sowjetunion.[1]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
