- Project Runeberg -  När morgondagarna sjöng : från glömda år /
356

(1994) Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1994, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


– Ja, jag väntar på dig.

Det gjorde hon. Jag tror hon hade Buddy med sig.
Men honom såg jag inte. Inte heller brydde jag mig
om Sten. Jag beställde in Fragal och parisersmörgås.
Den var gjord på kråka tror jag. Den hade varit
kupongfri genom alla år. Sten började tala med Birgit.
Det tyckte jag inte om.

– Följ med, sade jag.

Sten och jag gick in på herrtoaletten.

– Låt oss singla slant om henne, sade jag.

Jag vann. Jag kan singla slant så jag vinner. Hade jag
förlorat hade jag sagt att vi skulle göra om det.
Huvudsaken för mig var att få undan Sten.

Vi talade då Birgit och jag. Jag såg på henne,
försökte gripa tag i henne. Hon berättade om sig och sitt liv.
Hur ABF-huset på Bryggargatan var en hemvist bland
schackspelare och tidningsläsare. Hur hon och
hennes arbetskamrat Marianne gick och simmade på
Centralbadet på lördagarna när arbetet slutade klockan
tre. Hon berättade om teaterarbetet och Nalen. Hon
berättade om läsandet. Stadsbiblioteket som var ett
andra hem.

Men den kvällen kunde jag inte helt få loss henne
från fästmannen och vännerna. Men vi gjorde upp att
mötas igen. Nästa gång vi träffades var också på
Löwenbräu.

– Du trivdes då, sade hon sedan.

Det var när vi våren 1947 satt på Norma vid hörnet
av Kungsgatan och Vasagatan och gick igenom vad
som hänt. Hon ville säga mig sanningar då:

– Du visade upp mig för alla. Du ville visa dem att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:47:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nmds/0352.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free