Note: This work was first published in 1994, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och min konsttalang gör sig inte särskilt gällande. Jag
är överhuvudtaget inte föremål för någon din
beundran vare sig åt ena eller andra hållet.
Jag försökte protestera men hon brydde sig inte om
vad jag sade.
– Nu, denna gång, är det min tur att tala. Du vill jag
skall vara uppriktig. Du talar så mycket om
uppriktighet, rakhet, ärlighet. Jag skall försöka tala ärligt och
sanningsenligt till dig. Så långt det är möjligt. Det finns
många inre spärrar och säkerhetssystem jag inte kan
koppla bort men du kan nog skilja ut det äkta från det
oäkta. Det är ju din specialitet. Du kan se genom
kulisserna, det vet jag. Men då måste du också redan nu
veta att din inverkan på mig inte är av godo. Vad jag
mest av allt är rädd för är att bli beroende av någon
människa, att bli en annan människas kopia. Jag vet
att du, vad du än säger och hur du än anstränger
dig, egentligen söker en kvinna som hur länge som
helst kan vara en smickrande spegel för din intelligens,
din sex appeal med mera. Det kan jag inte vara. Det
vill jag inte. Det värderar jag mig själv alltför mycket
för.
Visst var jag kär i dig när vi reste ut till torpet. Jag kan
inte förklara det men jag hade så många
förhoppningar. Nu skall du lyssna, Jan. Jag smickrar inte. Du kan
gott tiga för en gångs skull. Först var jag glad i dig.
Oerhört. Första kvällen när jag läste dina dikter och
kom underfund med hur bra jag tyckte de var. Du
framhöll dig inte som någon övermänniska. Det fanns
också hos dig otillfredsställelse med dig själv. Komplex
och längtan efter något annat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
