Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och kommen fram till snärjande skogshult,
I skolen blifva demoners byte!
Då hon, som tvang mig ur Hades’ dunkel
Att åter skåda glansen af ljuset,
I det att mina framlockade maner
Hon eggat och fäst med kroppsliga bojor,
Skall bittert begråta hvad ovist hon fullbragt.
Den döde förkunnar vidare, att sedan hans multnande kropp
blifvit kramad i dyn —
Då skall, Hading, ändock lifvet skonas åt dig,
Utan att skuggornas verld rycker din vålnad bort
Eller din ande med sorg går öfver glömskans våg.
Men din qvinna skall då, jagad af eget brott,
Nödgas att blidka mitt stoft, vorden till stoft hon sjelf,
Hon, som ur skuggornas verld drifvit mig åter hit.
Denna spådom gick steg för steg i fullbordan. När de
tillbragte nästa natt under ett tak, hopsatt af grenverk till skydd,
syntes en jättelik hand trefva omkring i riskojans inre för att
gripa dem. Förskräckt ropade Hading på hjelp af Hardgreip, som
fattade den stora handen allt fastare, medan Hading afhögg den
med sitt svärd. Dervid framsipprade ur såret mera giftvar än
blod. Hardgreip blef sedermera klöst till döds af sina egna ludna
fränders klor och naglar.
Fjerde akten (pag. 41, 42—44). Nu är att säga, att när
Njord-Hading förlorat sin älskarinna, förbarmade sig »en gammal enögd
frände» (Oden!) öfver ynglingen, bistod honom kraftigt, främjade
hans företag och eggade honom att dräpa ett visst skadligt
vilddjur! Men i samma andedrag som Saxo så harmlöst talar om »den
gamle enögde», går han att med en mästares humor tala om »en
viss Oden», som i hela Europa fått sig tillerkänd en falsk
gudomlighets titel och hvilken oftast plägade vistas i Upsala (upsalir,
de höga salarna, luftrymden), vare sig för invånarnes enfald eller
ställets behagliga natur. Härefter följer berättelsen, huru nordens
dårade konungar låtit åt denne falske gud göra en bildstod af
guld; huru gudens okyska maka, för att tillfredsställa sin fåfänga
och praktlystnad, låtit borttaga guldet af stoden samt hade
brottsligt umgänge med en husets träl. Drabbad af dubbel vanära gick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 19:47:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nmgullveig/0081.html
