Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För det tredje kan man knappt misstaga sig om de fall, då
Saxo verkligen menar de land, som ännu kallas Danmark, Sverige,
Norge, Finland, Tyskland, Saxen, England och Skottland o. s. v.,
eller då han använder samma namn såsom mythförklädnader.
Härpå vill jag redan nu fästa uppmärksamheten. Ty i detta senare
fall får Danmark (Dania, Danmörk) mycket ofta beteckna alla
germaniska eller götiska folkland, så långt det danska eller dönska
språket talas. Seland (sjölandet) och Fycn (Phionia, Fjonien, hatets I
andre Træk, som netop synes de seldate af dem alle, og som ikke knnne være laante
fra nogen historisk Person, men vise ganske andre Yeje. Sagnhelten Holger (Odger)
er ifölje min Opfattelse ikke fra förste Faerd et Gjenskin af en elier flere historiske
Personer, og hans Fædreneland lader sig derfor ikke ndflnde ved at bestemme nogle
af hans Forbilleders; den mythiske Baggrand, der egenlig er Billedets Grnndlag, er
ikke derved forklaret eller hjemlet».
Men under det att Grnndtvig härleder Holgersägnen från södern, företrädesvis
från frankerna, och fäster mesta vigten vid den mythiska förklädnaden, gör
fransmannen Du Meril tvärtom. Han yttrar: »La tradition d’Ogier nous senible ainsi
venir primitivement du Nord; mais elle ne put acquerir une aussi grande populär i té
en Franfe sans se rattacher å 1’histoire».
Häraf synes, att man bakom fabelhjelten spårat både en historisk kärna, en
historisk person, och tillika gammal mythförklädnad; ja, att man velat finua den
historiska förebilden bland Karl den stores samtida. Närmare sanningen hafva de
kommit, som i Olger eller Odger velat se Otachcr eller Odocdkar, Odoacer, hvilken
störtade Vestromerska riket.
Men nu kan steget tagas fullt ut.
Ty hvad säger oss folkvisan? Den säger oss: att jungfru Gloriant eller Gloria,
liksom eddasångernas Borgng, är en qvinlig personifikation för staden Itoma (jfr
mitt arbete: llvem var Sigurd Fafnersbane, sid. 115 IF.); att hon hade till fästman
Karuell, Karl den store, men att till henne friar kämpen eller trollväsendet Burman,
likasom Eddans Fafner en omskrifning för Vestromerska väldet; att jungfru
Gloriant, för att rädda sig från vidundret Burman, som »biter med ulftand» och icke
vill äta annat än »kött af kristen man» eller dricka annat än »blod med etter bland»,
söker hjelp hos den i djupet af ett torn sittande gamle hjelten Olger, Eddans Sigurd
Fafnersbane, hvilken väpnar sig och besegrar Burman, liksom Sigurd en gång dräpte
ormen Fafner, som rufvade öfver sina skatter. Och Sigurd är och var ingen annan
än Alarik, som intog Rum!
I Olgers tillnamn danske spökar den gamla mythbeuämningen daner, som
öfver-flyttats på danskarna.
I den danska Holgersagan heter det om Barman: »Alle hans dage hadde han
waretth i krygh ok orloff; all hans madh ’skulle bland hes met blodh; han haffade
öghen som en kntth ok sogh bætter om natthen en om dagen; wore han her i landet
tha wore han lyger en troll. Burman sade (till Holger): aff hwath slæght estu
kommen eller hwor æstu födder? Wdger sware: ther som jegh ser födh kunne the
engen troldom ok icke aedhe the rooth köth ok dricke blodh; der stridde the met
rydderskab ok ey met trolldom som tw giör; wiltw wyde mytli slægh: hwarken ær
jek koning eller hertogh sön; en om thw wordher ath spwrdh tha tw kommer till
helvede hwe teg tyth sendhse tha sygh ath Wdger danske gjorde thet.»
Jemför härmed de ord, som Fafner och Sigurd vexla i början af eddasången
Fafnismål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
