Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Min klocka. Ett Madridminne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
precis kl. 8 vid äfventyr af böter från 50 till 500
pesetas. Det blef en lycklig kväll för min hustru
och mig. Vi skulle konfronteras med bofven, det
var klart det, och jag hade klockan så godt som i
fickan. Vi åto en liten festmiddag och skålade för
klockan och Madrids vakna polis och till och med
för bofven.
Vi voro mycket rädda för att komma för sent
morgonen därpå. Vi tänkte på böterna. Men vi
lyckades komma minst en timme för tidigt eller
rättare en fyra fem, ty så länge fingo vi vänta bland
den ytterst blandade societeten i polisrättens s. k.
förmak.
Ändtligen uppropades mitt namn. Min hustru
och jag reste oss för att träda in i domsalen, men
vid dörren slets min hustru ifrån mig — det var
bara jag som slapp in. Jag tyckte emellertid att det
var obehagligt att lämna min hustru kvar i detta
sällskap och räckte vakten vid dörren en peseta och
bad honom hålla ett öga på min hustru. Och så
stod jag inför domaren och bisittarne, allesammans
rökande och spottande och plitande och skrifvande. Men
jag tittade förgäfves efter bofven och klockan.
Domaren hade de båda upplagorna af vår familjekrönika
framför sig. Han bläddrade i dem och så började
han rannsakningen. Det blef en massa snärjande
frågor och lömska varggropar och jag beundrar mig
själf för att jag lyckades krångla mig igenom. Jag
redogjorde emellertid ännu en gång för förloppet af
stölden och för släktens minnen och
framtidsdrömmar. Och domarne och bisittarna plitade och skrefvo
allesammans och min lilla sak svällde ut till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
