Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Peter Christen Asbjörnsen, af P. Aug. Gödeke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Innan jag öfvergår till en teckning af den naturgrund, hvarpå
särskildt elfva-sagorna och folksägnerna spela, vill jag
korteligen antyda åtminstone hufvudmomenten af Asbjörnsens senare lif.
Genom sin literära verksamhet kom Asbjörnsen snart i
beröring med den norska vitterhetens stormän för ett tredjedels
århundrade sedan, och det synes i synnerhet hafva varit den nu
bortgångne professor Jonas Collett samt skalden Welhaven hvilka
på honom utöfvat ett djupare inflytande. Den förre var
nämligen den anonyme vän, hvars kritiska skarpblick han i ofvan
nämda företal prisar, och rörande den senare säger han sjelf, att
näppeligen något på honom har verkat mera väckande och
poetiskt inspirerande än «Professor Welhavens aandrige
Fremstillingsgave og mageløse Fortællingskunst.» Att emellertid detta
djupa inflytande varit ömsesidigt är af många tecken sannolikt,
och måhända har det snille, som skapat de djupt anlagda
folklifsdikterna «Raad for Uraad», «Dyre Waa», «Traver-Banen» samt
den oöfverträffade «Asgaardsreien», mottagit lika vigtiga
påverkningar af Mathias Skytts, Berthe Tuppenhaugs och
Signekäringens literära talsman, som den han åt honom meddelat.
I tre årtionden, säger en minnestecknare, har Asbjörnsen
företagit ideliga resor, och han har derunder genomkryssat Norge
från den ena ändan till den andra på folkpoesiens samt
undersökt dess kuster och fjorddjup på naturvetenskapens vägnar; ty
naturvetenskapen, särskildt zoologien, var hans egentliga
lifsstudium, och mången upptäckt, som kastat ett nytt ljus öfver förut
dunkla eller föga kända förhållanden, härrör från hans
outtröttliga forskarnit. Synnerligast torde bland sådana upptäckter böra
framhållas den af en jättestor sjöstjerna, Brisinga endecacnemos,
som utgör en öfvergångsform från de fossila till de nu lefvande
sjöstjernorna. Flera af dessa resor, och det både de
naturvetenskapliga och de literära, har han företagit på offentlig
bekostnad, och hans officiella relationer om desamma berömmas såsom
lika underhållande och originella som sakrika. Äfven tvenne mer
omtalade utländska resor har han företagit, den första året 1849
med korvetten Örnen till Medelhafvet, egentligen blott för att få
se sig om i verlden, den andra under åren 1856—1858 till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>