Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Peter Christen Asbjörnsen, af P. Aug. Gödeke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
boskapen. Redan nere i socknen var det, som «smågossarne mötte
trollen i Hedalsskogen», och på vägen hit upp var det, som
riddaren, der Sjoa brusar i ett hopträngdt djup mellan klipporna, för
kärestans skull vågade språnget från strand till strand, tvärs öfver det
skummande fallet, och här uppe, i den måhända skönaste af Norges
säterdalar, är det, som «Per Gynt» än i dag, efter sagan, när
vildrenarnas flock öfver den svindlande Besäggen ilar fram mellan
tvenne afgrunder, på bockens rygg störtar ut från klippan och
ändock kommer med lifvet hem till de sina. Här, der Gjende
mellan stupande branter glimmar svart såsom en underjordens
sjö, der Beshö hvälfver till sju och ett halft tusen fot sin stolta
kupol, der Glittertinden, Nautgardstinderne och Hindsnubbene,
skyhöga, azurblå och snöhvita, glimma i solen, medan Heimdalshö,
Aakre-kampen, Refjället och en mängd lägre åsar i vackra linier
höja sina grönskande sluttningar öfver dalen, här är det, som
naturen är så öfverväldigande, att sagans jättemått bli naturliga,
och på samma gång hennes under så mångfaldiga, att
elfvasägnernas förtrollade verld spelar rundt omkring såsom en
verklighet. Och här är det derför också, som man får den rätta
bakgrunden för åtskilligt af det bästa, som Asbjörnsen sjelf skapat
eller väckt upp ur glömda grafvar. Hvar och en, som sett ett
verkligt högfjällens land, torde hafva tänkt sig hvarje af
Asbjörnsen berättad saga eller sägen i samband med ett fjäll-landskap, som
vid läsningen otvunget målat sig för själens öga. För mig har
det åtminstone så alltid varit, och mestadels har det varit någon
punkt i Sjodalen eller i endera af Valders dalar, eller ock
någon vrå vid Vesterlandets fjordar, som bjudit sig fram som
sagans skådeplats, medan jag å andra sidan under vandringar i
dessa dalar eller fjordbygder gång på gång fått Asbjörnsens
härliga naturskildringar eller dråpliga folklifsfigurer lifslefvande för
mina ögon. Och derför är mig också städse en stund med
Asbjörnsen, det må för öfrigt vara en sommarmorgon på vår svenska
landsbygd eller en vinterafton vid lampan i hemmet, detsamma
som en liten minnenas färd upp i fjälldalen eller ut öfver någon
af fjordarna i det skönaste af Nordens länder. — — —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
