Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smågossarne, som mötte trollen i Hedalsskogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då trollen hörde detta, blefvo de rädda och
började bli möra i munnen. De bådo honom så innerligen
vackert att ge dem ögat tillbaka, så skulle han få både
guld och silfver och allt hvad han ville ha. Ja, det
tyckte nog gossen var mycket bra, men han ville ha
guldet och silfret först, och derför sade han, att om en
af dem ville gå hem och hemta så mycket guld och
silfver, att han och brodern fingo sina påsar fulla, och
ge dem två präktiga stålbågar på köpet, så skulle de
få ögat, men till dess ämnade han behålla det.
Trollen beskärmade sig och sade, att ingen af dem
kunde gå, eftersom de icke hade ögat att se med, men
så gaf sig en af dem till att skrika på käringen, för de
hade också en käring ihop alla tre. Om en stund
svarade det uppe i ett fjell långt norrut. Nu sade trollen till
henne, att hon skulle komma med två stålbågar och
två ämbar fulla med guld och silfver, och det stod inte
länge på förrän hon var der, må tro; då hon nu fick
höra, huru det hade gått till, började hon också att
hota med trolldom. Men trollen blefvo rädda och bådo
henne att hon skulle akta sig för den lilla getingen,
hon kunde inte vara säker för att han inte tog hennes
öga också. Då kastade hon åt honom ämbarna med
guld och silfver och bågarne och drog hem i fjellet med
trollen, och sedan den tiden har ingen sport, att trollen
ha gått på Hedalsskogen och luktat efter kristet blod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
