Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pannkakan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sagt — «så ska’ ni få pannkaka allesammans — se
bara hur tjock och belåten hon ligger der!»
Då pannkakan hörde detta, blef hon rädd, och rätt
som det var, så vände hon sig af sig sjelf och ville ut
ur pannan; men hon föll tillbaka i den på den andra
sidan igen, och då hon hade stekt sig litet på den
sidan också, så att hon blef fastare i köttet, hoppade
hon ut på golfvet och trillade i väg som ett hjul ut
genom dörren och bort utefter vägen.
Hejsan! käringen efter med pannan i ena handen
och slefven i den andra, det fortaste hon kunde, och
barnen efter henne, och gamle morfar linkade bakefter
till sist.
«Hej, vill du stanna! knip henne, ta fast henne,
hej då!» ropade de om hvarandra och sökte ta henne
i språnget och fånga henne igen; men pannkakan trillade
och trillade, och rätt som det var, var hon så långt före,
att de inte kunde se henne, ty pannkakan var lättare
på foten än de allesammans.
Då hon hade trillat en stund, mötte hon en man.
«God dag, pannkaka,» sade mannen.
«Gud signe, karl far,» sade pannkakan.
«Kära min pannkaka, trilla inte så fort, utan vänta
litet och låt mig få äta dig,» sade mannen.
«Om jag har sprungit ifrån stora mora, gamlefar’n
och sju skrikebarn, så kan jag väl springa ifrån dig
också, karl far,» sade pannkakan, och så trillade hon
och trillade, tills hon mötte en höna.
«God dag, pannkaka,» sade hönan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
