Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Per Gynt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom, men träffade icke, och så for Gust i Være sin
kos. Då han kom in, voro de illa i färd med jäntorna,
och två af jäntorna voro rent af förfärade och bådo
Gud bevara sig, men den tredje, som hette Gailn-Kari,
var inte rädd; hon sade att de kunde gerna komma,
hon hade lust att se hvad sådana der karlar voro gjorda
af för ämne. Men då trollen märkte, att Per var inne,
började de jämra sig och sade till Eldförpungen, att
han skulle lägga på elden. I det samma rusade
hundarne på Tjöstöl och kastade honom öfverända i
spiseln, så att askan och eldmörjan rök om honom.
«Såg du ormarne mina, du, Per?» sade Tron i
Valfjället — så kallade han vargarne.
«Ja, nu ska’ du samma väg som ormarne dina,»
sade Per och sköt honom; sedan slog han ihjäl
Åbacken med bösskolfven, men Eldförpungen hade farit upp
genom skorstenen. Då han hade gjort det, följde han
säterjäntorna ned till bygden, ty de tordes inte stanna
der längre.
Men då det led mot jultiden, var Per Gynt ute
igen. Han hade hört om en gård på Dovre, att det
kom så fullt af troll dit hvar julafton, att folket måste
flytta och fara till andra gårdar; dit hade han lust att
gå, för han var hågad på troll. Han klädde ut sig,
så han såg förskräcklig ut, och så tog han med sig
en tam hvit björn, som han hade, och en syl och beck
och tråd. Då han kom dit, gick han in i stugan och
bad om herberge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
