Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vallare för kungens harar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
prinsessan, huruledes hon kom till honom och kysste
honom så flitigt för pipan, der ingen såg eller hörde det
borta i skogen — «jag måste ljuga ihop något, om karet
ska’ bli fullt» — sade Esben Askepilt; — så berättade
han om drottningen, hur snål hon var på skillingen och
hur slösaktig på smällkyssar — «jag måste ljuga ihop
något, om karet ska’ bli fullt,» sade Esben Askepilt.
«Nu tycker jag det är tämligen fullt, jag,» sade
drottningen.
«Visst inte,» sade kungen.
Så gaf han sig till att tala om, att kungen kom
till honom, och om den hvita märren, som gick nere i
myren, — och om han ville ha pipan, så fick han ...
— «ja, med förlof, jag måste ljuga ihop något, om
karet ska’ bli fullt,» sade Esben Askepilt.
«Håll, håll, det är fullt, pojke!» sade kungen; «ser
du inte att det svämmar öfver brädden på bryggekaret?»
Så tyckte kungen och drottningen, att det var bäst
han fick prinsessan och halfva riket, — det var ingen
annan råd.
«Det var något till pipa, det,» sade Esben Askepilt.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
