Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Torrveds-Hans, som fick kungadottern till att skratta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Torrveds-Hans, som fick kungadottern
till att skratta.
Det var en gång en kung som hade en dotter, och
hon var så fager, att hon var namnkunnig vidt och
bredt för sin fägring; men hon var så allvarlig af sig,
att hon aldrig kunde skratta, och dertill var hon så
stor på, att hon sade nej till alla dem, som kommo
och friade till henne, och inte ville hon ha någon, om
de än voro aldrig så fina, antingen det var prinsar
eller herremän. Kungen var led vid allt detta för
längesedan och tyckte att hon kunde gifta sig, hon som andra;
hon hade ingenting att vänta på; hon var gammal nog,
och rikare blef hon heller inte, för halfva riket skulle
hon ha, det var hennes mödernearf.
Så lät han lysa upp på kyrkbacken hastigt och
lustigt, att den, som kunde få hans dotter att skratta,
han skulle få henne och halfva kungariket. Men var
det någon, som försökte och icke kunde få henne till
det, så skulle de skära tre röda remmar ur hans rygg
och strö salt i, och det är visst och sant, att det blef
många trasiga ryggar i det kungariket. Der kom friare
farande både från söder och norr och från östan och
vestan, och trodde det var ingen konst att få en
kungadotter till att skratta. Och fina karlar var det också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Oct 19 00:45:25 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nofolkhuld/0355.html