Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torrveds-Hans, som fick kungadottern till att skratta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294, TORRVEDS-HANS.
skulle gå till smedjan och hade en stor smidtång i
handen. Denne smed var en lustig ture, som alltid var full
af tokenskaper och skälmstycken, och då han såg detta
följe komma hoppande och linkande, skrattade han först,
så att han vek sig dubbel, men derefter sade han:
«Det är väl en ny gåsflock, prinsessan skall ha, det
här; undrar hvem som är gåskarl och hvem som är gåsa
af dem? Det ska’ väl vara gåskarlen, han som rultar
främst. Gås, gås, gås, gås, gås!» lockade han och
kastade med handen, som om han strödde korn åt gässen.
Men flocken stannade inte, — käringen och
mannen sågo bara argt på smeden för att han gjorde narr
af dem. — Då sade smeden: Det skulle vara lustigt
att hålla hela gåsflocken, så många de ä’; ty han var
en stark man, och så tog han tag med smedjetången
bak i ändan på den gamle mannen, och mannen både
skrek och vred sig, men Torrveds-Hans sade:
« Vill du vara med, så häng på!»
Så måste smeden också med. Han slog nog bugt
på ryggen, tog spänntag i backen och ville lös, men
det halp icke, han satt så fast, som om han hade varit
inskrufvad i det stora skrufstädet i smedjan, och
antingen han ville eller inte, så måste han dansa med.
Då de kommo fram emot kungsgården, for
gårdshunden emot dem och skälde, som om han vädrat varg
eller tatare, och då kungadottern skulle se efter genom
fönstret hvad som var på färde och fick ögonen på detta
landstrykarfölje, började hon att småle. Men
Torrveds-Häns "var: icke, nöjd med dets ’ I «Vänta. litet; oså skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
