- Project Runeberg -  Norska Folksagor och Huldre-sägner /
309

(1881) [MARC] [MARC] Author: Peter Christen Asbjørnsen, Jørgen Moe Translator: Ernst Lundquist With: Peter August Gödecke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En sommarnatt i Krokskogen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på Oppengårdens egor; snön var inte borta ännu. Men
så skulle han te skogs och hugga och dra hem lite’ ved.
Han gick opp på Hellingåsen der bortåt Aadalsvägen.
Der hitta’ han på en torrfura och gaf sej te att hugga.
Medan han högg på den, tyckte han de’ var torrfuror allt
hvad han såg. Bäst som han stod och gapa’ och undra’
på det, kom der körande ett följe med elfva hästar, och
alla va’ di gråa; han tyckte de’ såg ut som ett brudfölje.

«Hva’ ä’ ni för folk, som kommer farande den här
vägen oppifrån åsen der?» säger han.

«Vi ä’ här bortifrån Östhalla, från Ulsnabben,»
säger en af dem, «vi ska’ te Veiengården på
hemkomstöl; den som åker främst, d’ä’ presten; di som
åker efter honom ä’ brudparet och jag ä’ svärfadern;
du kan få stå på medarne hos mej.»

Då de hade kommit ett stycke nedåt, så säger
svärfadern: «Vill du ta emot de här båda säckarne och
gå till Veiengården och mäta i två tunnor potatis, tills
vi ska’ hem igen?» — «De’ kan jag väl göra,» sa’ far.
Han stod bakpå, tills di kom te ett ställe, som han
tyckte han kände igen. De’ var rakt norr om
Kilebacken, der den gamla vårla’går’n stod; la’går’n var
der inte, men en stor grann byggning, och der tog di
in. Då kom de’ fram några framför farstubron och
skulle fägna dem, och di ville fägna far också. Men
han sa’: «nej tack, jag vill inte ha något,» sa’ han,
«för jag har bara hvardagsbyxor på mej, jag kan inte
hålla sällskap med så fint folk.» Då sa’ en af dem:
«Låt den der gubben vara i fred, ta’ en häst och följ

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 19 00:45:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nofolkhuld/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free