Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En signekäring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tak i det klara solskenet, hoppade några beskäftiga
mesar, medan en bofink satt i björkens topp och sjöng
med full hals. Inne i den rökfylda ryggåsstugan var
det skumt och otrefligt. En medelålders bondhustru
med ett mycket vanligt och inskränkt utseende höll på
att blåsa eld i några grenar och råa vedträd, som hon
hade lagt under kaffepannan på den låga spiseln. Då
detta omsider lyckades, reste hon sig upp, gnuggade
rök och aska ur sina pinade ögon och sade:
«Folk säger att de tjenar te ingenting med den
der stöpningen, för barnet har inte svek[1], säger di,
utan d’ä’ en bortbyting; det var en skinnfällberedare här
här om da’n och han sa’ det samma, för då han var
liten, hade han sett en bortbyting i Ringbu, och den
var lika mjuk i kroppen och lika ledlös som den här.»
Medan hon talade, hade hennes enfaldiga ansigte
ett uttryck af bekymmer, som vittnade om, hvilket
intryck skinnfällberedarens utsago hade gjort på hennes
vidskepliga sinne.
Den hon stälde sitt tal till var en groflemmad
qvinna, som tycktes närma sig sextiotalet. Hon var
ovanligt högväxt, men då hon satt, föreföll hon tvärtom
liten, och denna egenhet hade hon att tacka för att
man till hennes namn, Gubjör, hade lagt öknamnet
«Långlår». I det tatarefölje, hon hade flackat omkring
med, kallades hon med andra namn. Grått hår stack
fram under hucklet, som omgaf ett mörkt ansigte med
buskiga ögonbryn och en lång, vid roten knölig näsa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
