Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med några kollass och sålde, och då han hade sålt
dem, strök han fram och åter på stadsgatorna och såg
sig omkring. På hemvägen kom han i lag med grannar
och socknebor och söp och drack och pratade om allt
det han hade sett i staden. Det underligaste han såg,
sade han, det var att der var så många prester, och
dem gingo alla menniskor och helsade på och togo af
sig mössan för; «jag skulle önska jag vore prest, jag
också, så helsade de kanske på mig med; nu låddes
de knappt se mig,» sade han.
«Ja, om inte annat, så ä’ du då svart nog till
prest,» sade grannarne till kolaren; «medan vi nu ändå
ä’ ute, så kunde vi ju resa på auktionen efter
gamlepresten och få oss en tår till lifs, och der kan du köpa
hans kappa och krage,» sade de. Ja, de gjorde så,
och då han kom hem, hade de icke en skilling qvar.
«Nu har du väl både mat och dryck och pengar?»
sade käringen.
«Ja, nu skall här inte fattas mat och dryck, mor,»
sade kolaren: «för nu har jag blifvit prest!» sade han;
«här ser du både kappan och kragen!» — «Och det
vill du få mig till att tro? Starkt öl gör stora ord,»
sade käringen; «du är lika glad, hur det än bär till,»
tyckte hon. «Du ska’ hvarken jämra dig eller skryta
öfver milan, förr’n kolena ha kallnat,» sade kolaren.
Så var det en dag, som det reste så mycket
prestklädt folk förbi hos kolaren på väg till
kungsgården, så att de kunde märka, att det var något på
färde der. Ja kolaren ville vara med han också och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
