- Project Runeberg -  Norsk-lappisk Ordbog /
5

(1852) [MARC] Author: Niels Vibe Stockfleth - Tema: Sápmi and the Sami, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Aandløs

5

A a r c b 1 a d

Aandløs, adj. se aandsfattig.

Aandrig, adj. i, vuoiqasaš; 2,
vuoigqa-, et aandrigt Menneske,
vuoigqaolmuš; 3, jierbmai.

Aan drigen, adv. vuoiqasa^at.

Aandrighed, s. i,
vuoiqasaš-vuot; 2, vuoigqavuot; 3, jierbmaivuot.

Aandsarb eide, s.
vuoigqa-barggo.

Aandsevne, s. 1, vuoigqanafca;
2, fietto.

Aands f atti g, adj. 1,
vuoigqa-vanes; 2,vuoiqatæbme; 3,fiedotæbnie;
4, doavkke.

Aands fa t ti g dom, s. i,
vnoig-qavadne; 2, vuoiqatesvuot; 3,
liedo-tesvuot; 4, doavkkevuot.

Aandsforvirring, s. jurddagi
nioivašubme.

Aands fr av ær els e, s. 1,
jurddagi biedgganæbnie; 2, jurddagi
ba-taræbme.

Aandsgave, s. vuoigqaaddaldak,
store Aandsgaver ere ham betroede,
stuorra vuoigqaaddaldagak sunji
os-skalduvvum læk.

Aandskraft, s. vuoigqafabmo.

Aandskraftig, adj.
vuoigqafa-inolas.

Aandsnxj del s e, s. vuoigqaillo.

Aandsnæring, s. 1,
vuoigqa-biebmo; 2, vuoigqaælatus.

Aandsnærværelse, s.jurddagi
coakest orromvuot, han tabte ikke
sin Aandsnærværelse, i addam,
luoit-tam jurddagides bataraddat; beholde
sin Aandsnærværelse, jurddagides
coakest aduet, bisotet.

Aandsretning, s.
vuoigqanjuol-gadus.

Aandsstgrke, s. vuoigqaappe.

Aandsstyrkende, adj. vuoiqa
appasniatle.

Aandstrang, s. 1,
vuoigqa-darbbo; 2, vuoiqadarbasvuotta.

Aandstvang, s. 1, vuoigqabagga;
2, vuoiqa baggijubnie.

Aar, s. jakke, Aar for Aar, jage
jagest; for at jeg kan slippe nogle
Aar, vai bæsasiin soames jakkai; et
Aar, hvor Sommeren, Vinteren
kommer tidlig, gæsadak, dalvadak jakke;
et halvt Aar, jakke bælle; et godt,
slet Aar, buorre, nævrre jakke;
være til Aars, boareslagau læt;
Aaret tilforn, audeb jakke; tolv Spesier
om, for Aaret, guoft nubbe lokkai
spesig jakkai; ad Aare, boatf» jage.
Tjenesteaaret for Tjene’ e, boddak.

Iaar, adv. i, dagjag, iaar reiser
jeg ikke til Karasjok, im dagjag
Ka-rasjokki vuolge; 2, dajeg.

Som er fra iaar, adj.
dagja-gas; et Barn, som er fra iaar,
dagja-gas manna.

Det forledne, sidst
forbigangne Aar, adv. dibma.

Hvad som tilhører, v ar
forrige Aar, adj. diinas, forrige Aars
Veir, dimaš dalkke.

Sv. 1, jake; 2, jape, fra Aar til
Aar, japest japan; engang om Aaret,
akta palen ai jaken, akti japen; fra
Aar til Aar, japest japai; færta
japen; Aarsgammel, japenvuores.

Som tilhører Aaret, 1, jakasaš; 2,
japasas.

Aarbog, s. jakkegirje.

Aare, s, 1, airro, gaa til Aaren,
arroi mannat; 2, mælle, den korte og
brede Aare, der bengttes som Ror
i Elvebaade.

Sv. 1, airo, ro med Aarer, airoi
sokket; 2, mele.

Aare, s. i det menneskelige
Legeme, suodna, varrasuodna.

Sv. 1, ora; 2, kælla; 3, væddas.

Aare i Træ, s. oavrre.

Aareblad, s. airroliedmc.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:52:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nolappordb/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free