Note:
Gösta Langenfelt died in 1965, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från frihetstiden till representationsreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
män(!) – har emellertid genom sin historiska klang
ett visst affektionsvärde. Några stramt organiserade
partier voro aldrig dessa, endast meningsfränder
med växlande trohet mot idén.
Ministeriella och konstitutionella varslade ej om
nya vindar, men det gjorde patrioter, jakobiner,
aristokrater och liberala. De voro lånade från utlandets
politiska kamp. Från Frankrike kommo patrioter,
jakobiner,[1] aristokrater och från England liberal,
som så sent som 1830-talet kunde formas liberalist.
Dessutom tillkommo politiska termer, av vilka många
varit öknamn i ursprungslanden, ultras (1820-talet),
anarkist (1812), radikal (1820-talet), kamarilla
(1830-talet), konservativ (1830-talet), rabulist
(1838), obskurant (1835), reaktionär (1848). Redan
under Gustav III:s tid förekommo aristokrat och
demokrat; jämför den gustavianska pamfletten från
1809 mot Mannerheimarna:
"Swenska Brigantinen Fäderneslandet seglande under
fåväldets flagg öfver planlöshetens haf till öarna Democratia
och Anarchia för någre skeppredares nytta och förmån."
Av dessa importord blev endast liberal senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
