Note:
Gösta Langenfelt died in 1965, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från frihetstiden till representationsreformen - Från 1867 till 1917
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Till dem, som mullrade mest mot det gamla och förlegade,
hörde även skriftställaren Joh. Gabr. Carlén,
maken till författarinnan Emilie Flygare-Carlén, för
vars tomma teateråskor man tillerkände honom och
hans anhängare öknamnet revolutionsfår.
Inom bondeståndet vid 1862–1863 års riksdag
fanns en fritt opererande majoritet, kallad Rosenbergs
parti, efter den skånske skolläraren Rosenberg.
Samtidigt existerade en frisinnad grupp därinom,
som benämndes östgötapartiet, av motståndarna kallat
östgötha rackare. Något år tidigare, 1860, registrerades
inom samma stånd Isbjörnarna och Ola
Månsare, en konservativt lagd riktning, uppkallad
efter Ola Månsson i Gärdslösa, Kristianstads län,
farfar till Charles Lindbergh f. ö. Nykterheten representerades
också. Harald Wieselgren skrev 1848:
"Man finner häraf att Baron Sparre (landshövd. i
Gävle, † 1791) måste ha varit hvad vår tid kallar
’kringsvärmande nykterhetssvärmare’."
"I kammaren fanns tre parti
la Keij Rajccal Byråkrati
som sällan drogo lika
ty ingen ville vika."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
