14 efter han 1645 8/2 erhöll laga fasta å sitt sålunda nyanlagda »torp», son då kallades stundom »bergsfogdens torp», stundom Sjöbacken. Detta torp blef sedermera ytterligare utvidgadt och utgjorde första upprinnelsen till det nuvarande bergmästarebostället Knutsberg, som efter anläggaren erhållit sitt namn1. Sistnämda år inköpte Knut Larsson äfven »en ström vid Hageby», der han genast med vederbörligt tillstånd började anläggningen af Fibbhytte hammar2, men denna kunde ej fullbordas förr än han genom en 1655 25/8 afslutad »förliknings- och köpeskrift» blifvit egare jemväl af »halfparten uti Fibbehytte hytta med der tillhörige kommoditeter och lägenheter, såsom fundament vid hyttan, hytta, ström, smedjerum, tre gamla kolhus, en gammal bod, ett gammalt qvarnhus, rostrum, så ock alla dess adpertinentier inom hyttebleket», för hvilket allt köpeskillingen utgjorde 65 daler kopparmynt. Genom Bergskollegiets resolution 1656 10/12 erhöll Knut Larsson tillstånd att jemväl upprätta en kniphammare härstädes, hvarjemte han erhöll 3 års frihet från hammarskatt, men denna hammare synes icke ha kommit till stånd. Följande året (1657 10/6) undfick han häradsrättens bevis att »en skogsholma, Stormosse ö benämd» var belägen på kronans allmänning eller utmål, och det lyckades honom äfven att få denna skogstrakt, sedermera kallad Fibbhytte allmänning 3 upplåten till kolfångst åt den nya hammaren. År 1671 30/11 utverkade Knut Larsson sig Bergskollegiets privilegium att vid Fibbhyttedammen uppbygga en liten »stjerthammar» till utsmidande af spik och »andra små manufakturer», men ett par år derefter, eller 1673 19/1 förändrades nämda rättighet sålunda, att Knut Larsson på denna sin hammare skulle i 20 års tid, med uteslutande af andra inom hans bergmästaredöme, få »låta smida runda panneplåtar», å hvilket privilegiun han erhöll kungl. bekräftelse 1674 14/53. Till detta smide skulle användas kol från egna skogar. Knut Larsson hade nämligen under årens lopp förvärfvat sig åtskilliga hemmansdelar, särskildt i vestra Sund, Fingerboda och Skymhyttan, hvarjemte han 1649 7/11 erhöll Bergskollegiets bekriftelse på nyttjanderätten till 1/4 mantal Bomanshyttan, hvilket hemman redan hans företrädare i bergsfogdetjensten Jakob Persson 1638 5/11 erhållit »fritt på sin lön och beställning». Genom k. donationsbref 1653 1/; erhöll Knut Larsson samma hemman under bergsfrälsefrihet. Knut Larsson var 2:ne gånger gift. Namnet å hans första hustru är obekant, men hon lär ha dött 1647. Hon var en dotter till Nils Hansson och hans hustru Brita, som varit boende vid Nora kyrka och tillika egt andel i Hagby hemman. — Vid Nora rådhusrätt 1662 4/8 »præsenterade i rätten väl:d Knut Larsson arfskiftet emellan sig och förrige barnekullen, att han den sålunda afvittrat och gifvit gården neder vid sjön för det fasta och egorna i Elfvestorp, och för lösörena skall gifva dem hvar sitt 1 Angående inköpet af Knutsberg till bergmästareboställe, se vidare längre fran angående bergmästarne Tuhnberg, Bergensköld och Troilius. 2 Är 1645 3/11 utfärdades Bergsamtets privilegium »för bergsfogden vid Nora Knut Larsson på en hammar, som han uppå hr Karl Bondes sedel och tillstånd uti en sig tillhandlad skatteström på södra sidan gent emot Fibbhyttan haf.r uppsätta låtit, med 6 års frihet för tiondejernet ifrån den tiden räknadt hammaren är kommen till gångs». 3 Denna allmänning kallades till en början så, till skillnad från den bredvid belägna »Hagby allmänning», som var upplåten till Hagby hammare. Båda dessa allmänningar hunenv, 2 n. af Pershytte grufbolag, jemlikt Bergskollegii resolution 1689 1/5. Nora- kog I: 239. 6.