13 bruks dåvarande innehafvare. Huru länge Knut Larsson fortsatte med detta bestyr är ej med visshet kändt; men det vill synas, som om han skulle frånträdt detsamma sedan han blifvit bergmästare. — Ännu ett drag från denna byggnadsperiod må anföras. I häradsdomboken 1666 22/2 heter det, att »de 450 daler kpmt, som Joen murmästare af församlingen för kyrkoarbete hafver till att fordra, förmantes vederbörandom dem honom att betala, på det han icke må derutinnan blifva uppehållen och för gjordt arbete längre mista sina penningar, dem han till sitt uppehälle väl kan behöfva ...» I sammanhang med dessa byggnadsminnen må jemväl erinras derom, att Knut Larsson och hans hustru Kerstin Andersdotter redan 1650 till Nora kyrka förärade »en liten tafla af svart tälgsten med hvita bokstäfver», enligt 1740 års kyrkoinventarium, hvilken tafla fans inmurad i södra kyrkoväggen intill dess den gamla kyrkan nedrefs 1878. Denna tafla inmurades några år derefter i norra väggen på det å norra begrafningsplatsen uppförda grafkapellet. Taflan, som numera är målad i brunt med de upphöjda bokstäfverna i gul färg, har en inskription, hvilken utgöres af oafbrutet efter hvarandra fortlöpande både enkla och sammanbundna bokstafstyper utan något system, af följande svensk-tyska innehåll: »HÄR HAFVER GVDH GIORT RÄT OC LIJKA HÄR LIGGIA FATIGA IBLAND THE RIKA NV I HÖGWISA KOMMER OCH SÄGER HWILKEN AFF THEM DRÄNG ELLER HERRE ÄR. GOTT IST WAHRHAFTIG VND GERECHT HIR LIGT DER HERR VND AVCH SEIN KHNECHT NV IHR WEIT WEISEN TRETT HIR BEIJ SAGET WELKER KNECT ODER HERR SEIJ. ÅHR 1650 FÖRÄRAT AF KNVT LARSON BÄRGSFOGDE OCH KIRSTIN ANDERSD.» Denna inskrift omgifves af en sköldram, bestående af en fortlöpande ranka. Nederst till venster synes en dödskalle, till höger ett timglas, och bredvid dessa figurer benknotor 1. Sedan Nora kyrkoby 1643 erhållit sina stadsprivilegier, fnner man Knut Larsson äfven såsom borgare i den nya staden. 1647 25/6 aflade han sin rådmansed och tjenstgjorde — ehuru under de senare åren mera sällan — i denna egenskap tills han 1663 blef vice bergmästare. Under sin rådmanstid vill det synas som att Knut Larsson, åtminstone en gång, vid 1660 års riksdag, varit stadens »herredagsman». Knut Larsson utvecklade äfven en ganska betydlig, enskild affärsverksamhet. Utom sitt förut omtalade jordbruk och den spanmålshandel, som han utöfvade innan han blef bergsfogde, och hvilken affärsrörelse han Jjemväl sedermera såsom borgare i Nora stad fortsatte och utvidgade, bland annat som direktör för ett monopoliseradt »tobakskompani» i staden, till dess han blef bergmästare, förvärfvade han sig 1641 »ett stycke jord vid Pershyttevägen vestansunnan för Hageby», hvilket han under de följande åren utvidgade genom ytterligare inköp af »jordstycken» och hagar, hvar- ———— 1 Öfvanför denna tafla läses på samma vägg dessa inskrifter: »BEGRAFNINGSPLATSEN INVIGD 189/765. KAPELLET BYGDT 1867.»