16 Knut Larsson, till en bergsman Anders Nilsson i Sund för 1,000 dale kpmt. Erik Snack, adlad Sneckenberg. Bland de många nederländare som i början af 1600-talet intlyttade till Sverige, var äfven en Olof Pedersson Snack, född i staden Snackenburg i Flandern. Denne Snack blef slutligen handelsborgmästare i Nyköping och på 1620-talet gift mel Brita Heèmmingsdotter. Dessa makars yngste son Erik Snack, född i sistnämda stad 1634 8/6, blef redan 1647 anstäld i det kungliga kansliet och sedermera vid generalguvernementet i Pomern, der han mestadels biträdde öfver-proviantmästaren i Stettin. Derifrån reste den unge Snack till Hamburg, der han studerade medicin och anatemi, samt då han hade särdeles lust och böjelse för kirurgiska operationer, på sin lärares tillstyrkan, äfven lärde sig fältskärs- eller, som det den tiden hette, barberareyrket, i hvilket yrke han derefter genomvandrade »åtskilliga förnäma orter i Tyskland», hvarpå han 1654 anstäldes som regementsbarberare vid ligardet. I denna egenskap åtföljde han följande äret regementet till Polen och fick derigenom deltaga i Karl X Gustafs fälttåg härstädes. Han förvärfvade sig derunder konungens förtroende och tjenstgjorde någon tid som dennes enskilda barberare och kammartjenare, hvarefter han 1660 4/12 förordnades att vara rådman och barberare i Sala bergslag. Under sin ganska långa tjenstgöring härstädes hade Snack »gjort sig om bergverken och deras rätta natur, bruk och egenskaper väl underrättad», så att han 1674 10/12 af K. M:t erhöll en rekommendationsskrifvelse till Bergskollegiet, att han »vid förefallande öppning af någon bergmästare-, inspektors- eller annan sådan tjenst honom anständig, (mätte) förhjelpas». Han erhiöll ock kort derefter (1675 3/6), i följd af bergmästaren Knut Larssons »höga ålder och opasslighet», förordnande till vice bergmästare, mot half lön, »till dess han efter dennes död fulla lönen oafkortadt uppbära och till godo uti staten undfå kunde»; men redan i följande månad (13/7), sedan Knut Larsson emellertid aflidit, och »i anseende till de goda och trogna tjenster, som barberaren och rådmannen i Salberget, ärlig och förståndig Erik Snack uti åtskilliga beställningar i långlig tid gjort och bevist hade», blef han af Karl XI utnämd till ordinarie bergmästare öfver Nora, Lindes och Nerikes bergslager. Den oförtrutna verksamhet Snack i detta sitt embete ådagalade, i det att genom »hans sorgfällighet och bearbetande öfver 20 nya grufvor äro uppfunna och tiondejernet till några hundra skeppund förökt, att förtiga hvad omsorg han ock alltid har haft om konsternas så väl som de djupa kapitalgrufvornas årliga vidmakthållande och skogarnes konservation», föranledde hans upphöjande i adligt stånd medelst kungl. sköldebref 1684 27/9. Han kallade sig derefter Sneckenberg och introducerades på riddarhuset 1686. Afled utan manliga bröstarfvingar 1695 23/1 och slöt således sjelf sin adliga ätt, samt blef begrafven i Sala stads kyrka 1. — Gift med Älärta Kristina Schmidt2. En dotter, † före 1 Jfr Anreps ättartaflor, samt tjenstefullmakter och sköldebref i riksregistraturet. Det sistnämda meddelas bland bilagorna. ?Hon var förmodligen en dotter antingen till den Kasper Schmidt, hvilken 1639 förordnades till barberare vid Sala bergslag och 1651 blef inspektor vid alunverket i Skåne, eller ock till Göran Schmidt, som 1642—1659 var barberare i Nora, Lindes, Nys Kopparbergs och Hällefors bergslager.