27 Kort efter sitt anträde till bergmästaretjensten inköpte Hertzen-Åkerhjelm (1699 2/9) af sin företrädares enka Elisabet Pemer Bergsängs egendom med växande gröda för 6,700 daler kpmt, och några månader senare (1700 13/2) inträdde han i äktenskap med sin mosters styfdotter Elisabet de Besche, f. 1679 3/6, † 1760 8/10 på Vrana. Hon var en dotter af brukspatronen Gillis de Besche till Näfveqvarn och Broxvik i hans andra gifte med Katarina Störning. »Han ansågs såsom den rikaste bruksegare i Sverige på sin tid.» 1 e Genom Kammarkollegii förpantningsbref 1700 6/10 blef Åkerhjelm innehafvare af skatterättigheten till det bredvid Bergsäng belägna, Nora stad egentligen tillhörande hemmanet Gyttorpsgärde, mot en årlig ränta af ö skeppund tackjern. Vid häradsting 1711 22/2 lagfor han sitt köp af Hagby liemman, »en halfpart och 5/7», som han enligt köpebref 1710 13/10 för 3,000 daler kpmt förvärfvat af handelsman Jakob Schmidt i Nora »å egna och dess svärfaders vägnar», Anders Linqvist, Mats Linqvist, Abraham, Maria och Johan Linqvist, hvarjemte Åkerhjelm enligt köpebref 26/11 s. år inköpt af Anders Örnbeck och hans hustru Maria Persdotter deras andel för 200 daler kpmt. Omkring år 1712 inköptes egendomen Hjelmarsberg i Almby socken, der familjen sedermera var bosatt. Genom köpebref 1715 30/8 sålde Åkerhjelm Bergsäng »med underlydapde» till bruksförvaltaren Daniel Sundell för 15,600 daler kpmt2. Fru Åkerhjelm erhöll som arf Vrana egendom i Nerike, hvilken hon genom testamente 1752 8/8 bortgaf till sin yngsta dotter (se nedan), en gåfva som föranledde en långvarig rättegång mellan arfvingarne, dock utan att rubba gifvarinnans vilja. Makarne Åkerhjelm hade ej mindre än 16 barn, nämligen: Jakob ÄÅkerhjelm, f. 1701 10/5, vice häradshöfding, † 1759 21/5 i Stockholm. Utgaf från trycket 1745—46 »Trenne samtal mellan Pennan, Pliten och Plogen» samt 1748 Sveriges rikes lag af 1734 i versifierad form. Gift (1 med Margareta Elisabet Dahlborg; 2) med Maria Helena Dahlberg 3. 1 Gillis de Besche var född 1624 på Guldsmedshyttan i Lindes bergslag och son till den Hubert Gillisson, som under åren 1623—1627 innehade Nora och Lindes bergsfögderi på arrende. Denne Gillis de Besche var jemväl delegare i Kortfors bruk. Han afled 1709, 85 år gammal, och begrofs i S:t Nikolai kyrka i Nyköping. Gift 1) med Kristina Möller; 2) med Katarina Störning och 3) med Margareta Mollsdorff, en syster till bergmästaren Åkerhjelms moder. 2 Denne Daniel Sundell var en son till dåvarande komministern i Hed Johannes Jacobi Sundelius, som blef komminister i Jernboås 1693 och † derstädes 1722 15/6. Efter någon tids verksamhet som bruksskrifvare och arrendator, deribland vid Ervalla bruk, blef Daniel Sundell en verksam delegare och förvaltare för den koppartillverkning, som aren 1710—1740 drefs i Nora och Jernboås socknar, förnämligast vid Gyttorp. Erhöll 1726 8/2 Bergskollegii fullmakt att vara pmalmletare» i Nora, Lindes och Hällefors bergslager, samt nämnes 1733 som en af delegarne i det då nybildade Hällefors silfververksbolag. Han afled på Bergsäng 1743 */12, 69 år gammal. Hans hustru Margareta Marcker uppgjorde 1720 ett köpeaftal om en andel i Rågreks koppargrufvor på sin frånvarande mans vägnar. 3 I Presteståndet 1761 16/11 »upplästes ett hos Ridd. o. Adeln ingifvet samt med dess påskrift till ståndet ankommet memorial, hvaruti aflidne advokaten Äkerhjelms enka, ahlberg, anhåller, det må henne skaffas någon afsättning på den svenska lagboken, som hennes man i svensk vers författat. Kyrkoherden doktor Celsius (Stockholm) gaf vid handen åtskilliga omständigheter, som utmärka desse personers mindre goda frejd; och som detta arbete tillika ansågs vara af föga värde, resolverades, att ståndet kan sig dermed ieke befattan. (Bexell, riksdagshistoriska anteckningar.)