46 bergslagen i allmänhet och dels för särskilda hytte- och grufvelag, äro talande vittnesbörd om hans nitälskan för skick och ordning inom bergslagens allmänna och enskilda hushållning. Att bär redogöra för dem alla eller endast för ett fåtal, är så mycket mindre nödigt, som de vigtigaste utdragen deraf numera finnas i tryck tillgängliga 1. Ur synpunkten af vår tids ändrade och utvecklade industriförhållanden torde visserligen åtskilliga af ifrågavarande författningar förefalla något småsinnade eller vittnande om en viss kortsynthet för att kunna sägas vara till handteringens verkliga gagn, men samtiden uppskattade dem annorlunda och den gamle sexman, som förut blifvit citerad, förklarade sig jemväl »prisa Bergenskölds mångåriga och oförtrutna nit, samt hans kloka och goda författningar inom denne bergslag, hvaraf vi redan smakat frukten, men hvilken efterkommande skola skörda med ymnighet». I sin egenskap af bergslagens domare var Bergensköld sjelfskrifven ledamot af Nora församlingars kyrkoråd, hvilket i forna tider var komnmunens enda förvaltningsmyndighet. Han deltog dessutom ganska flitigt och kraftigt i många andra ortens och isynnerhet kommunens angelägerheter. Han var sälunda mycket verksam för en mera ordnad och förbättrad fattigvård, så mycket nödvändigare under en tidpunkt, då den fattige vanligen saknade annan utväg än att taga till »käppen och säcken», eller att från dörr till dörr anropa bättre lottades barmhertighet. Det var i verkligheten Bergenskölds förtjenst att socknen erhöll ett fattighus vid Hagby, af hvars tillvaro orten haft nytta och gagn ända till våra dagar 2. Han intresserade sig ock lifligt för en förbättrad folkupplysning, och rätt många »barnalärare» omtalas från denna tid, äfven om deras kunskaper vanligen inskränkte sig till det minsta möjliga. Likaså var han den kanske verksammaste för att bereda en bättre helso- och sjukvård, genom anskaffande af en mer än förut fast anstäld läkare inom orten, hvilken till väsentlig del aflönades genom de bidrag han lyckades utverka af de större grufbolagen 3. Det nuvarande komministerbostället, 1/4 mantal i östra Sund, inköptes för församlingens räkning i följd af Bergenskölds derom framstälda förslag och sedan erforderliga medel på frivillighetens väg blifvit insamlade: Han ifrade ock mycket för inrättande af ett spanmåls- eller »sädesmagasin», men utan framgång. Den tidens bergsmän hyste den uppfattningen, att en dylik inrättning icke skulle öka bergslagens tillgångar, »utan endast i en kuapp vändning lätta den fattiges tillgång att mot dryg ränta få låna», och allt hvad lån hette var för den i allmänhet en styggelse. Bergslagens nyss bildade malmöreskassa, sonm genom bergsfogden Bergströms oredlighet var nära att gå alldeles förlorad, 1 pOm Noraskog», 1 delen, hvars senare afdelning af Bergenskölds beskrifning öfver Nora bergslag nästan öfverflödar af dylika författningsutdrag, unionsregler, fogdeinstruktioner o. s. v. 2 Fattighuset såldes 1867, såsom varande olämpligt för sitt ändamål. Köpesumman utgjorde 419 kronor 90 öre. Byggnadsplatsen, i närheten af Hagbybron, återgick till Hagby gård mot en särskild godtgörelse af 300 kronor. — I stället uppfördes ett nytt sjukhus i Nora stad. 3 Genom k. bref 1785 13/; faststäldes den mellan Nora stad och bergslag kort förut ingångna föreningen om aflöning åt en läkare till ortens betjening. 2 4 I kyrkans arkiv finnes en af Bergensköld upprättad fullständig redogörelse angiående både insamlingen till och köpet af detta komministerboställe, en redogörelse Gil hvilken utg. framdeles vill återkomma.