48 ledningen till beskrifningens författande. Det gälde att bevisa hvilka hemman inom bergslagen af ålder varit indelta i hyttelag eller ej. »Det skedde som man kunde, och för att fria efterkommande ifrån ett lika be. kymmer», anmodades Bergensköld vid 1782 års bergsting, »att infordra af hvarje hyttelag en omständlig uppgift på dess dåvarande sammansättning och belägenhet, och att sedermera derefter göra en beskrifning», son kunde tjena till ledning vid framtida behof. Denna plan blef sedermen något utvidgad, särskildt med afseende på den vägledning i åtskilliga hänseenden, som arbetet kunde lemna hans efterträdare i embetet. För öfrigt torde man vid detta arbetes närmare bedömande böra erinra sig hvad fört. sjelf yttrar derom: »till tidsfördrif under lediga stunder har jag företagit mig detta arbete, och jag räknar det för belöning och, om jag fär tillägga tacksamhet att läsaren, isynnerhet uti ett tidehvarf härefter, finner, att jag okonstladt och utan någon särdeles möda bjudit till att roa med en teckning, som vid sina tillfällen kan vara nyttig.» Det är icke utg:s afsigt att här ingå i en detaljerad redogörelse för beskrifningens förtjenster eller — fel. Äfven de senare saknas ingalunda, ty hvem — utom påfven — är ofelbar här i verlden?... Men detta m ej förringa den tacksamhet en ortens invånare otvifvelaktigt bör hysa för det öfvervägande goda, som i beskrifningen framlägges; må den, som dermed icke kan eller vill vara nöjd, i handling visa att — han förmiår åstadkomma någonting bättre... Under Bergenskölds tjenstetid blef Knutsbergs boställe tillökadt med 1/83 mantal, som inköptes 1778 för 12,000 daler kpmt, hvilket belopp irsamlades på det sättet, att bruksegarne inom bergmästaredömet erlade 24 daler för hvarje skeppund hammarskatt. Denna åtgärd vidtogs med anledning deraf, att vid 1776 års storskiftesdelning inom Elfstorps byalag det förut varande bostället 1/3 mantal, befans efter sitt hemmantal innehafva omkring dubbelt mera jord än som vederborde, hvadan det öfverskjutande jordområdet antingen skulle afstås eller ock inlösas. Bruksegarne föredrogo då på Bergenskölds hemställan det senare. Bergsrådet och bergmästaren Bergensköld blef gift 1768 20/10 med sin kusin, Hedvig Eleonora von Ehrenheim, f. 1747 2/6, † 1814 27/7 i Stockholm; dotter af kammarherren och brukspatronen på Malingsbo Karl Gustaf v Wonçubeidr och Sara Regina Tersmeden. Bergenskölds äktenskap var barnlöst. Samuel Troilius. Härstammande från en gammal prestslägt 1 och yngste sonen af kontraktsprosten och kyrkoherden Mågnus Troilius och Margareta 1 Landbofogden på Tidö säteri i Vestmanland Truls Larsson, gift med Enfred Unosdotter från Helsingland (båda döda år 1618) var Troiliska prestslägtens stamfader genom sonen Uno, som efter tidens lärda sed utbytte namnet Trulsson mot Troilius. Denne Uno Troilius, f. 1586, på farfaderns, bonden Lars’ gård Backa i Hyltinge socken af S6-dermanland, var en man af stora insigter och lärdom, den han utbildat under resor utonlands. Han blef 1618 kyrkoherde i Leksands församling, som han förestod i 46 år, till sin död 1664 och der han vårdade sig om kristendomskunskapens utbredande samt sin sockenkyrkas hushållning och prydande. Gift 1618 med den för sin skönhet och husliga dygder »mycket gätna»p Margareta Buræa Zæbrozynthia, prestdotter från Säbrå i Helsingland, mest känd under namnet Stormoder i Dalom, f. 1594, † 1657, enka efter hans företrädare i Loksand mag. Elaus Terserus, således styfmoder till biskopen Jöns Elai Terserus, och för öfrigt stammoder för mer än 30 slägter. Med henne hade Uno Troilius l2