55 5:te allmänna landtbruksmötet i Örebro 1850, och såsom ordförande i Nora hushållningsgille under àren 1852—1858; valdes till extra fullmäktig i Jernkontoret 1856 och till ordinarie 1862, hvilket uppdrag, under flera år förenadt med ordförandebefattningen hos fullmäktige, upphörde 1880; varit ledamot i komitén för Sveriges deltagande i verldsutställningen i London 1862 och i Wien 1873, samt under sistnämda år jemväl valts till president i internationella juryn för första gruppen, omfattande bergverksindustrien. Han invaldes 1866 af Örebro läns landsting till ledamot af riksdagens första kammare, och deltog i denna egenskap under hela den 1;sta nioårsperioden 1867—1875, hvarunder han isynnerhet ganska verksamt deltog i förhandlingarna rörande landets kommunikationsväsen. Generaldirektören Troilius har äfven blifvit öfverhopad med yttre utmärkelser. Sålunda är han sedan 1858 riddare och 1880 kommendör med stora korset af Nordstjerneorden, sedan 1865 kommendör af danska Dannebrogens 1:a grad, 1866 af Vasaorden och 1871 af norska S:t Olafsorden; riddare af preussiska Kroneorden och af ryska S:t Stanislaiordens 1:a klass, kommendör af franska Hederslegionen och innehafvare af turkiska Medjidiordens 3:dje klass. Han är derjemte sedan 1877 ledamot i styrelsen för Tekniska högskolan i Stockholm; blef samma år ledamot af Krigsvetenskapsakademien; 1878 ledamot af Vetenskapsakademien, hvars præses han var under 1884, och är sedan sistnämda år jemväl hedersledamot af Landtbruksakademien. Oaktadt den ändrade riktning, som Troilii verksamhet sålunda erhöll, tortlefde dock minnet af hans tidigare lifsgerning inom den bygd, der han såsom bergmästare förvärfvat sig odelade anspråk på tillgifvenhet och tacksamhet: Dessa känslor sökte sig ett uttryck vid det tillfälle, i Örebro 26 Februari 1876, då ett hundratal af ortens och länets jerntillverkare för honom gåfvo en ståtlig middag, vid hvilken såsom tacksamhetsgåfvor till den forne bergmästaren öfverlemnades en af professoren Edvard Bergh målad större tafla, föreställande Knutsbergs boställe — Troilii gamla hem och fädernehem — samt en stor silfvervas, prydd med bergverksrörelsens sinnebilder. Taflan och silfvervasen bära denna inskrift: »Till Bergmästaren C. Ö. Troilius från Jerntillverkare i Sjette Bergmästaredistriktet år 1864.»1 Men äfven såsom generaldirektör och chef för statens jernvägstrafik förvärfvade sig Troilius allmän aktning och tillgifvenhet. Samma dag, eller 1 December 1881, då statens jernvägar firade sitt 25-års jubileum, aftäcktes det i jernvägsstyrelsens sessionssal; midt emot porträttet af svenska jernvägarnes grundläggare öfverste Nils Ericson, uppsatta, af grefve Georg von Rosen målade porträtt af Troilius, hvilket hela rikets jernvägspersonal subskriberat till minne af hans dåmera 19-åriga chefskap. Äftäckningstalet hölls af byråchefen Limnell och besvarades med rörelse af 1 En fullständigare skildring af denna festlighet med de dervid vexlade talen finnes bland efterföljande bilagor. Taflan kostade 2,500 och vasen 1,000 kronor. Fotografier deraf utdelades bland deltagarne i festen, hvilken hade varit afsedd att hållas redan långt förut, derest icke allmän lag lagt hinder deremot.