164 Hansson brukas ibland knektarne; är blifven högstbe:te K. M:t skyldig 5 skepp. 31/2 leð stångjern, som de allsingen råd hafva att betala.» “Oaktadt alla dessa och andra svårigheter, som sålunda vid denna til tryckte bergslagens invånare, betungades de fortfarande med extra hjelper och gärder, än af det ena och än af det andra slaget. Af dessa beskattningsåtgärder, som för öfrigt årligen upprepades, må här endast erinras om “de Shjelpeskattspenningar», hvilka pålades år 1590. Denna extra heskattning skulle nämligen, mot vanligheten, utgöras i penningar och blef derigenom så mycket mer besvärlig, som mynt vid denna tid var ganska sällsynt och alla liqvider gjordes i varor, hufvudsakligast i jern. Nämd hjelpeskattspenningar skulle utgöras med 3 mark af hvarje bergsman. Den ganska primitiva längd eller förteckning öfver dessa, som ännu finnes i behåll — ehuru, likasom så många andra handlingar i Kammararkivat, mer eller mindre skadad vid eldsvåda — kan emellertid så till vida van af intresse för en nutidens forskare, som den lemnar några, om ock myeket torftiga underrättelser om de personer, hvilka då Iefde och verkad inom bygden. Den har ock hjelpt utg. att närmare klargöra vissa generlogiska uppgifter, till hvilka anledning lärer gifvas att längre fram återkomma. Konung Johans här ofvan omtalade bref angående bildandet af Ranshytte kapell innehåller ingen bestämmelse om de aflöningsförmåner, son bestodos åt den samtidigt hitsände kyrkopresten. Man torde dock kuma antaga att han, utom då för tiden vanliga »offer» och andra af försanlingsmedlemmarne mer eller mindre frivilligt utgjorda rättigheter, äfven fått uppbära det så kallade prestejernet, hvilket kort förut hade tillkomnmit såsom en ny lönerättighet. Konungen utfärdade nämligen i Stockholm 26 Juni 1589 ett »öppet bref för presterskapet i bergslagen att bekomma en jerntacka af hvar blåsning utaf bergsmännen dersammastäde. Angående det närmare innehållet af detta bref kan någon redogörebe icke lemnas, enär endast rubriken, men icke brefvets ordalydelse finnes intagen i det bevarade riksregistraturet för nämda år. Att emellertid detta »prestejern» utgjordes och stundom kunde blifva en inkomst för församlingen sjelf, har utg. varit i tillfälle att se af handlingar i Jernbois kyrkoarkiv. Den ifrågavarande lönerättigheten afskaffades omkring 100 år senare genom de lönekonventioner, hvilka 1687 upprättades för de flesta af stiftets församlingar. Enligt anteckning i ett visitationsprotokoll från 1737, fans då blanld Ramsbergs kyrkohandlingar »en vidimerad afskrift af konung Johan den tredjes befallning, att Ramsberg skall njuta ’Capel’ af d. 24 Aug. 1590.. Denna afskrift, tillika med några andra af kyrkans äldsta handlingar - deribland äfven det egentliga fundationsbrefvet af 19 Juli 1589 — ha under senare tider försvunnit, oaktadt de tillika med ett 70-tal andma handlingar varit inbundna i särskild bokt. Det har icke heller lyckats . 1 När utg., genom bruksegaren Harald Ericssons benägna och välvilliga medverkan, i April månad 1889 blef i tillfälle att taga närmare kännedom om denna stympade bok, voro de 6 första handlingarna försvunna och af handlingen n:r 7, 1606 års här nedan omförmälda kungl. bref, nära trefjerdedelar bortrifvet. Hvilka de sålunda förlorade handlingarna varit eller hvad de innehållit, torde numera vara omöjligt att med säkerhet utreda. Utg. har emellertid sökt att från andra håll, så vidt möjligt varit, komplettera sa väl föreliggande anteckningar, som den ifrågavarande urkundsamlingen.